Livsmedelsverket har gett sitt godkännande
Robert Paulssons företag Cricket Express har hittills fokuserat på levande insekter till sällskapsdjur
och djurparksdjur. Här håller han i mjölmaskar som också kan användas till människoföda. Bild: PRIVAT
SÖDERKÖPING (JB)
Från och med 1 oktober 2020 är det lagligt att sälja sex olika arter av insekter som livsmedel i Sverige. Livsmedelsverket har gett sitt godkännande efter att EU-domstolen sagt att hela insekter ingår i regelverket för nyintroducerad mat. Robert Paulsson på Cricket Express i Östergötland ligger i startgroparna.
– Ja, jag köpte det här företaget för ett par år sedan med tanke på att kunna expandera med hussyrsa och mjölmask som livsmedel till människor.
Han har väntat länge på det här beslutet. Och det är fortfarande lång väg att gå innan produkter kan finnas ute på marknaden. Inom EU finns ett regelverk för ”Novel Food” det vill säga regler för nyintroducerad mat. Regelverket kom 1997 och ledde till långa diskussioner om hela insekter ingick eller inte. Det ledde till att EU-länder gjorde olika tolkningar där Sverige gick på EUkommissionens linje och stoppade försäljningen av insekter. Andra länder, däribland våra grannländer Danmark, Finland och icke EU-landet Norge valde tolkningen att hela insekter ingick i regelverket. Sveriges tolkning innebar stopp för insektsförsäljning som livsmedel i vårt land från 2018.
Nu har byråkratin malt klart och frågan är avgjord i EUdomstolen. Hela insekter ingår i regelverket för den nya versionen av Novel Food Act som gäller från 1 januari 2018. Därmed är det fritt fram att sälja vissa ätbara insekter som livsmedel i Sverige under en övergångsperiod.
Övergångsperiodens längd beror hur lång tid det tar för Efsa (European Food Safety Authority) att behandla inkomna ansökningar att få sälja insekter som livsmedel. Efsa är EU:s motsvarighet för svenska Livsmedelsverket. Det finns sex ansökningar som Efsa ska behandla.
De sex olika insekterna är honungsbi (drönarlarverna), hussyrsa, buffalolarv, amerikansk vapenfluga, vandringsgräshoppa, mjölmask och ytterligare en syrsa (tropical house cricket eller banded cricket).
I Söderköping finns företaget Cricket Express i Östergötland som föder upp flera olika arter av insekter som mat till sällskapsdjur och djurparksdjur. För ett par år sedan köpte Robert Paulsson företaget bland annat med sikte på att kunna expandera och sälja bland annat hussyrsa och mjölmask som människoföda.
– Vi har varit med i projekt som Högskolan Kristianstad har haft kring produktutveckling med hela kedjan från test av olika produkter, olika förpackningar till hållbarhet. Men det har varit svårt då det till och med har varit förbjudet att hålla provsmakningar på produkterna.
Robert framhåller att det är viktigt med detta beslut, att det är lagligt att sälja insekter som livsmedel, och hoppas snart kunna skaffa utrustning för att torka hussyrsa och mjölmask. Eller för den delen kunna sälja levande till kunder som så önskar. Han konstaterar också att detta med att äta eller inte äta insekter är en kulturell fråga.
– Under säsong fångar man i Afrika gräshoppor och säljer på matmarknaderna, ungefär som vi fångar och äter skaldjur, till exempel kräftor, under säsong. Gräshoppor är en delikatess och kräftor är en annan delikatess. I andra delar av världen rynkar man på näsan åt vårt kräftätande.
Nils Österström är ordförande i den del av branschorganisationen Livsmedelsföretagen som företräder insektsföretagare – Insektsföretagen. Han tycker att det ska bli en spännande period framöver.
– Vi måste nu sätta oss ner tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket och ta fram riktlinjer för dessa nya livsmedel, branschråd för företagarna och även se på hållbarhet, eventuella allergier med många fler frågor.
Det är konstaterat att vissa insekter ger samma allergiska reaktioner hos människor som skaldjur gör. Det är något som konsumenten måste få kunskap om och varnas för.
För Sveriges biodlare kan beslutet också vara en chans till ytterligare inkomst av biodlingen. För att hålla nere svärmningslusten hos honungsbina sätts speciella drönarramar in i samhällena. Dessa tas sedan bort, skärs ut och kastas med jämna intervall under försommaren. Lägre svärmningslust gynnar honungsproduktionen i bisamhällena.
Nils Österström konstaterar att det är stora mängder möjlig mat som bara blir sopor. I Finland har man räknat och kommit fram till att det handlar om 40 000 kilo drönarlarver per år.
– Vi hoppas att de svenska biodlarna är intresserade av att ta vara på drönarlarverna och att de vill vara med i processen som vi behöver göra.
Text: ANN SOFIE FREDRIKSSON
