Behöver inte längre ha stödrätter för att få gårdsstöd
I slutet av januari kommer det att gå att läsa den fullständiga informationen om jordbrukarstöden 2023 på Jordbruksverkets webbplats.
SVERIGE (JB)
År 2023 förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Politiken har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag. Mycket är sig likt från tidigare år, men… det finns också nyheter som är bra att känna till, till exempel försvinner stödrätterna. Det kommer helt nya stöd, medan andra stöd upphör.
Regeringen har fattat beslut om Sveriges strategiska plan för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Beslutet innebär att vi nu närmar oss det slutliga utformandet av stöden i nästa period 2023–2027. Den strategiska planen ska stärka den svenska livsmedelsstrategin vars mål är en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet.
Stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare, unga som vill satsa på jordbruk och insatser för miljön får en större tyngd. Det blir också satsningar på innovationer som ger goda förutsättningar för att utveckla konkurrenskraft.
De större nyheterna är att tvärvillkor ersätts av grundvillkor, det införs nya ettåriga miljö- och klimatersättningar, stödrätterna försvinner vilket innebär att man inte längre behöver stödrätter för att få gårdsstöd. Dessutom görs större satsningar på unga lantbrukare för att det ska bli enklare att starta eller ta över ett lantbruksföretag, ny teknik för att följa upp jordbruksmark införs, investeringsstöden inriktas på konkurrenskraftigt jordbruk, vattenvård och att minska miljö- och klimatpåverkan samt att Leader kommer finnas i hela landet och är en viktig metod för landsbygdsutveckling.
För att åstadkomma en mer fokuserad politik kommer vissa stöd att hanteras nationellt från och med 2023 istället för att ingå i den strategiska planen. Exempel på sådana stödformer med nationell finansiering är stöd till bredband, kommersiell service och rovdjursavvisande stängsel.
EU-kommissionen ska nu godkänna planen, en process som brukar ta sex-åtta veckor efter att regeringen fattat sitt beslut.
– Vi är ganska säkra på att innehållet inte kommer att ändras i sak. Förslaget som regeringen beslutade i september är både Sverige och EUkommissionen överens om. Efter det formella godkännandet kan vi slutföra arbetet med förordningar och föreskrifter. Ambitionen är att de ska vara klara och beslutade i december för att kunna träda ikraft vid årsskiftet, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på Jordbruksverket.
Text: TOBIAS PETTERSSON
