Nu kommer den. Sommaren. Efter en av för mig tidernas längsta vårbruk med grödor som plågas av torka, extremt kalla nätter och bakslag med kyla utan regn att tala om, så gör en regndag med futtiga 10 millimeter och den efterföljande värmen att det bokstavligen exploderar i grönskan.
Detta är nog en av de vackraste tiderna på året, även om vi som lever nära naturen uppskattar något hos alla årstider i regel. Även om jag är part i målet och fyller i maj… Rapsfälten sätter igång och blommar tillbaka hållna av osedvanligt många frostnätter, fruktträden blommar också och efter det lilla regnet frigjordes lite växtnäring så grödorna börjar få lite färg.
Missförstå mig rätt, hur kan jag vara så positiv när vi har rekordlåga grundvattennivåer, torka som inte bara riskerar utan nu i princip garanterar dålig första skörd av vall, en betessäsong med dålig start och för egen del grödor som inte fått bästa start? Helt enkelt därför att jag själv faktiskt mår mentalt bättre av lite lagom värme och sol än kyla och blåst.
Även jag vill så klart ha mera regn, men jag är optimist – eller om man ska kalla det pessimist – och tror att det kan finnas en risk att en krönika mot sensommaren kan handla om hur vi hanterar det myckna regnandet.
Jag tycker det finns all anledning som företagare att fundera över just torkan. För framtiden i ett lynnigare klimat med större nederbördsmängder vid ”fel tid” och längre perioder av ihållande torka, hur hanterar jag det? Eller hur känslig finansiellt är jag? Har man toppfinansierat sig med kniven på strupen att ha maximal lönsamhet jämnt för överlevnad eller finns en marginal för att hantera vädermässiga utmaningar.
Det är bara den enskilde företagare som kan svara på detta utifrån vad som påverkar dennes nattsömn, men jag tror att torkan borde ge oss något att fundera på inför framtiden. Jag som brukar fara runt och mässa likt en överstepräst om att Sverige har vatten till skillnad från många andra länder och världsdelar som vi importerar mat ifrån och i vår vilja att minska på köttet till och med ökar vår konsumtion ifrån.
Apropå på fara runt hade jag förmånen att få göra en snabbvända till Skåne och den stora äran att få motta priset som Årets lantmästare. Av alla duktiga och drivna lantmästare som finns i Sverige, får man vara ödmjukt tacksam och känna värme inombords att styrelsen i Sveriges lantmästarförbund ansåg att jag skulle föräras detta i år, det tjugonde i ordningen. Jag som inte gjort nåt, jag bara är som jag är.
En del i min ”framgång” är det stöd jag får från olika håll. Det värmer och stärker och gör att man vågar säga vad man tycker för man vet att det finns fler som håller med. Tack för det. Men det är faktiskt också tack vare min lantmästarutbildning som jag är där jag är. Tack vare den har man tillräckligt god och djup kunskap på bredden för att förstå både jorden och skogens olika dilemma och Tack vare den fick jag möjligheten att utveckla min förmåga att prata inför folk. Vissa val i livet är man med nöjda med än andra. Detta val är ett. Min sambo är ett annat.
Må så gott i ett torrt men härligt vårligt Sverige önskar Peter
PETER BORRING peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
