Att bruka och ändå behålla skogskänslan
Sven-Owe Kymnedal, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
SKOG (JB)
När man talar om hyggesfritt skogsbruk så är det inte en enda metod som avses utan flera. Marken är alltid trädbevuxen, men uttag görs.
”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.” skriver Skogsstyrelsen.
Så långt låter det enkelt, men kanske ändå inte helt glasklart. Till exempel avverkar man även i hyggesfritt. Vad hyggesfritt skogsbruk egentligen är visar sig kunna betyda flera metoder.
– Många är väldigt nyfikna på vad det hyggesfria skogsbruket är och många markägare känner mer och mer att man inte vill ha just hygget, säger Sven-Owe Kymnedal, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
Han ger en bakgrund med hänvisning till den nya skogsvårdslagen som kom 1993. I den sägs att skogen är en förnybar resurs, men även att den ska skötas så att den ”uthålligt ger en god avkastning”. Här finns också den hänsyn skogsägaren ska ta till naturen och andra värden som kultur, rekreation med mera. Det ska vara en balans mellan dessa och produktionen.
– Sedan betyder det inte att det ska vara femtio-femtio i areal utan att man ska beakta de här parametrarna lika hela tiden. Finns inte någonting behöver man inte i alla lägen skapa det, Ibland behöver man skapa det, för att det är en bristvara i naturen och då kan man ju göra något för att återskapa vissa värden.
– Det har växt fram i en klimatdebatt att man vill hitta andra alternativ att sköta skogen på. Där kommer det här hyggesfria in. Det går tillbaka till 2005. Då fick Skogsstyrelsen i uppdrag att titta på det här. Det tillsattes arbetsgrupper, man samlade in data, man började gå tillbaka och se vad blädning och andra plockhuggningsmetoder var förr och reda i det här.
För att förstå det här, om man inte är initierad i skogsbruk, så behövs ännu ett klargörande av begrepp:
– Vi brukar kalla det en avdelning eller trakt där vi jobbar i för tillfället och det kan vara ända ner till 0,2, 0,3 hektar och upp till åtta, tio hektar här i Sydsverige. Ett genomsnittshygge i Sydsverige idag ligger på 2,5 hektar så de är inte jättestora ändå.
Två huvudtyper av hyggesfritt bruk är skärmställning och luckhuggning, med sina olika varianter. En tredje, blädning, är annorlunda att så den väntar Sven-Owe med en stund.
– I den äldre skogen kanske vi gallrar ut och ställer ut de äldre träden så det blir någonstans 400 stammar per hektar. De får stå och bli stormfasta och sedan efter ytterligare åtta tio år halverar man det till 200 stammar.
– Då har det blivit så pass glest så vi tycker att vi ska sätt igång föryngringen. Grundtanken är att den kommer under av sig själv och vi får då en tvåskiktad skog, en plantskog och så får vi kvar det äldre beståndet över. Så vi har två olika nivåer av träd kan man säga och man pratar om skikt.
– När det undre skiktet vuxit upp i brösthöjd, 1,3 meter som är ett magiskt mått i skogsvärlden, då går också skogen över i ungskog då är det inte plantskog längre.
Ungskogen får växa till. När den kommer upp över två meter i höjd, kanske två och en halv, då man inte ser genom den är det dags att ta ner de äldre träden.
– Då har du hoppat över upplevelsen av att ha gått ut på ett hygge. Det är det som är en del av hyggesfritt skogsbruk. Det är inte det att vi lämnar det orört på något sätt. Vi producerar virke som på vilken annan produktionsmark som helst, men just föryngringsfasen låter vi kanske ta femton-tjugo år istället för att plantera igen på fem år.
– Det här handlar lite om en ekonomi för markägaren också. Det tar lite längre tid att få igång den nya skogen, å andra sidan har jag inga kostnader för plantering och markberedning. Jag har också varit väldigt skonsam mot marken så jag vinner värden i och med att jag inte rört så mycket i backen. Påverkan är inte så stor.
Sven-Owe Kymnedal kommer så till det centrala med metoden:
– En jätteviktig grej i det här är att alltid när jag kommer ut i det här skogsområdet så har jag en skogskänsla. Det är ett litet honnörsord i den här metoden att man går alltid i skog.
Läs mer om hyggesfritt i artikeln om luckor och blädning på sidan 10.
Text och bild: BO BÄCKMAN
