30 års veteodlande i sammanställning av gårdsmästare Niclas Malm

Stora bilden: Klostergården i Vreta kloster utanför Linköping har drivits som försöksgård av Hushållningssällskapet sedan 1956. Gården drivs både ekologiskt och konventionellt.

VRETA KLOSTER (JB)

Ända sedan starten av Hushållningssällskapets växtodlingsdata i mitten av 80-talet har Klostergårdens insatser och skördar dokumenterats noga. En sammanställning av höstveteodlingen under drygt 30 år har gjorts av gårdsmästare Niclas Malm. Innan man ger sig in i det som dokumenterats är det lätt att tänka att allt var bättre förr. Var det verkligen så?

Det beror förstås på vad som menas med bättre! Det som framgår av sammanställningen för Hushållningssällskapets veteodling är bara en del av det som påverkat höstvetets lönsamhet genom åren. Det är intressant att notera att både utsäde och kvävegödsel kostade ungefär lika mycket för trettio år sedan som vad det kostar idag och då i rena kronor räknat!  Alltså var de kostnaderna relativt allt annat, betydligt högre då än vad de är idag eftersom vi haft en stor inflation under dessa trettio år. Även spannmålspriset var ungefär lika i kronor räknat för trettio år sedan, vilket då relativt sett var ett förhållandevis bra pris.

Tittar vi på sorter vi odlat så var Kosack den sorten som hängt med längst. Det var en bra sort för den tiden, men är med dagens mått mätt en lågavkastande sort som inte kunde gödslas för hårt utan risk för att lägga sig. Efter Kosack har sorterna bytts ut oftare och de senaste åren har Mariboss varit vår största sort med sikte på hög skörd till foder eller etanol.

Kvävegödslingen har både höjts och ändrat strategi genom åren. Ända fram till 2002 var kalksalpeter det enda kvävegödselmedlet i vår höstveteodling och fosfor o kalium tillfördes på höstarna som PK-gödsel. Efter att kalksalpetern ökat kraftigt i pris runt 2005, kom den att ersättas av andra kvävegödselmedel. Eftersom NPK-gödselmedel ofta ger det lägsta priset per kilo växtnäring har NPK blivit huvudalternativet till 1:a givan.

De senaste åren har kalksalpeter åter blivit prisvärd och har använts till 2:a givan i våra vetefält. Under åren har kvävegivorna ökat en hel del. Mellan 1986-2002 låg all odling på Klostergården som har en stor andel lättare jordar med hög mineralisering. Kosack och Stava var dessutom långa, stråsvaga sorter som inte gick att gödsla för hårt utan risk för liggsäd. Från 2003 har vi arrenderat Glyttinge utanför Linköping. Där är odlingsförutsättningarna annorlunda och de styva lerorna har ett annat kväveoptimum än på Klostergården. De nyare sorterna har också en annan avkastningspotential som kräver högre kvävegivor för att nå upp till en hög skörd.

Avkastningen har ända fram till 2011 varit ganska jämn. De senaste sex åren har däremot avkastat betydligt mer än tidigare år. Sortval och högre kvävegivor är två bidragande faktorer till det, men även andra faktorer som mer täckdikad mark och att vi sått med en Rapid istället för en gammal Så-Jet har säkert bidragit till högre skördar.

Avräkningspriset är vårt medelpris fritt gård för det aktuella året och mycket av vetet är levererat på hösten vid skörd. Ända fram till år 2000 odlades det mesta av vårt vete som utsädesodling och därför ingår utsädestillägget i det visade priset. Det fanns de som fick sitt bästa pris mellan 2007 och 2008. Även vi lyckades sälja 75 ton vete det året för 2:43, men eftersom mycket sålts i förväg blev medelpriset det året inte mer än 1:57! Vi kan också konstatera att mellan åren 2011 till 2015 var priset på en så pass bra nivå så att man fick full kostnadsteckning och till och med en ganska bra vinst i vetekalkylerna.

Med detta skrivet undrar jag åter, var det bättre förr?

Av Gårdsmästare: Niclas Malm Hushållningssällsakapet

Faktaruta:

• Hushållningssällskapets lantbruk omfattar 230 hektar åker
• Klostergården utgör brukningscentrum och där brukas 90 hektar
• Utöver klostergården brukas 60 hektar ägd mark i Kaga/Vallby, samt 80 hektar arrenderad mark på Glyttinge
• Jordbruket sköts av gårdsmästare Niclas Malm samt under säsong även av Gabriel Lagerfelt
• Gårdens huvudsyfte är att vara en försöksgård som främjar Östgötskt lantbruk. Gårdens areal används i stor utsträckning för många olika fältförsök och odlas därför årligen med många olika grödor.

Text: NICLAS MALM. Bild: HUSHÅLLNINGS SÄLLSKAPET
Gårdsmästare Hushållningssällskapet