Efter en positiv start på sommaren då de svenska biodlarna gladde sig åt rikligt med honung i kuporna, gjorde torka och kyla att sommaren 2016 slutade som ytterligare ett dåligt honungsår. De svenska biodlarna sätter nu sitt hopp till att butikerna väljer att köpa den svenska honung som finns att få tag på istället för den importerade som finns i större volymer.
– Jag önskar att butikerna förstår hur våra förutsättningar ser ut, det går ju inte att garantera volym på en produkt som kommer från naturen och är så beroende av väder och vind, säger Lars Höglund som driver företaget Mitt Bi i Härnösand och är en av tio yrkesbiodlare i föreningen Landskapshonung.
Efter midsommar såg det lovande ut och i juli talade man om en kommande rekordskörd.
– Men sen blev det inte tillräckligt höga temperaturer och när det blir kyligt släpper inte blommorna nektar så att bina kan samla mat. Då kan inte heller samhällena växa till sig och bli starka. Det är mycket som ska stämma i naturen, menar Lars Höglund som just nu har 500 bisamhällen.
Andra året på raken med dålig skörd tär på Sveriges honungslager
På de flesta håll i Sverige var även sommaren 2015 ett riktigt dåligt honungsår vilket gör att det inte längre finns några reservlager av honung ute hos producenterna. Landskapshonung har förr om åren haft honung kvar i lager.
– I år kommer vi att ha väldigt svårt att få ihop den honung som vi behöver leverera. Det är ovanligt, jag har varit med i Landskapshonung sedan 2009 och hittills har vi alltid haft överskott, berättar Lars Höglund.
Bristen leder till att priset på honung går upp. De biodlare som finns måste ju precis som bina kunna överleva till nästa år. Men när butikerna inte kan få garantier om tillräcklig volym leder det ofta till att de fyller hyllorna med importerad honung istället.
– När vi sedan har honung att sälja igen finns det inte hyllutrymme, och då kan konsumenten inte längre hitta svensk lokalproducerad honung, berättar Lars Höglund.
Göran Sundström på Uplandshonung producerar normalt 30 ton honung – detta år blir det trots ökat antal bisamhällen knappt 20 ton.
– Vi har under de sista åren ökat antalet kupor med tvåhundra om året och satte just upp vår tusende bikupa. Förra året var ändå det absolut sämsta på 35 år och i år blir det halva skörden hos oss i Uppsalatrakten.
Samhällena har utvecklats ordentligt men det är så dåligt med honung att det finns risk för svält.
– Idag har vi mest efterfrågan på ekologisk honung och den kommer absolut inte att räcka till, och knappast heller den konventionellt odlade. Jag hoppas att butikerna ändå fortsätter satsa på svensk honung, säger Göran Sundström.
Krister Linell på Svensk Honungsförädling, som är en av de större tapparna och förädlarna i Sverige, berättar att de köper all svensk honung de kan få tag på.
– Det finns en stor efterfrågan på svensk honung som idag är en bristvara. Det behöver antingen bli fler biodlare eller fler bisamhällen hos de befintliga odlarna. Sverige har bra försäljningsfördelar med sin rena natur och vi skulle kunna exportera honung om vi fick upp volymerna. Vi har stor efterfrågan från andra länder men som det är nu räcker det ju inte ens till oss här hemma.
Lotta Fabricius Kristiansen på Svenska Bin är menar att de dåliga skördarna ställer krav på både säljare och köpare.
– Det går inte att garantera exakta mängder av en produkt som kommer från naturen och är så beroende av klimatet. Biodling handlar ju inte enbart om att producera honung, även om det är en fantastiskt fin råvara. Pollineringen av våra växter och grödor är en viktig del av biodlingen. Honungen finansierar pollineringen och det är det som gör en lokalproducerad burk så betydelsefull.
