Govlösa solpark smälter in och kombinerar nyttor
Emma Tibblin på företaget Energiengagemang visade runt på Govlösa solpark.
GOVLÖSA (JB)
Att kombinera jordbruk med elproduktion är möjligt och kan vara riktigt bra. Govlösa solpark som invigdes 2024, smälter in i landskapet och kombinerar flera intressen.
Vet man inte om att den finns så är den cirka 4,5 hektar stora solparken, Govlösa solpark, utanför Normlösa i Mjölby kommun lätt att missa. Möjligen kan man i vissa ljus spontant ta vinklarna som sticker upp på åkern för något annat, kanske ett radhusområde som man bara ser en del av taken på.
Just det här med en solpark som smälter in i landskapet är en del av tanken bakom. Med ett lägre staket än vanligt där det 300 klängväxter såtts så ska det bli ännu bättre. Klängväxterna syns förstås inte mycket av den här tiden på året, men de finns där.
Under 2024 utvecklade och anlade företaget Energiengagemang flera solcellsanläggningar i länet. Den här ägs av Tekniska verken och Emma Tibblin på Energiengagemang visade runt.
– Tekniska verken är en rolig kund att jobba med för de är väldigt drivande i att hitta nya lösaningar och hitta lösningar. Det är lösningar som verkligen är gynnande för elsystemet i stort, men också att titta på när elen faktiskt används och förbrukas.
– Den här solparken är byggd i ett östvästligt system så den producerar som mest på morgonen, förmiddagen och eftermiddagen då vi generellt använder som mest el.
– Det man har sett är att den haft en bra produktion en stor del av året. Även vintertid hade de en bra produktion.
Govlösa togs i drift under sommaren 2024, men invigdes senare på året och då var det frost på panelerna.
– Jag var här under invigningen, berättade Emma vidare. Det gick ganska snabbt för frosten att smälta bort. Så länge man inte ser några tjocka snölager så producerar de ganska bra.
– Kylan är ju gynnande. Är det varmt ute så tar det ner effekten lite så det är faktiskt en positiv sak med att vi lever där vi lever.
Något man direkt ser är att panelerna har en påfallande flack vinkel och det är en av poängerna med den här parken för framför allt ger de här en jämnare produktion över dagen.
– Det kommer vara mest produktion förmiddag och eftermiddag, men i och med att de är ganska flacka så kommer de ha produktion även mitt på dagen. På så sätt är det en väldigt tacksam solpark.
– Vill man ha maximal produktion kanske man istället skulle sätta panelerna i ett rakt söderläge med en något brantare lutning, men då får man en maximal produktion under kortare tid av dygnet. Det är väl kanske inte det som vi har störst behov av just nu.
Varför man anlägger en flera hektar stor solpark på jordbruksmark kan verka som ett stort frågetecken, men här har det producerats energi tidigare också.
– 2022 när dialogen mellan markägaren och Tekniska verken kom igång var det här en yta som täcktes av energi – skog. Den tog man ner och de 1 400 poppelstubbar som stod kvar plockades bort och brändes. De fick bli energi.
– I och med att anlägga den här solparken har man tiogångrat energiproduktionen på samma yta. Redan där har man ett otroligt sätt att effektivisera.
Samarbetet med markägaren har också visat sig vara en så kallad win-win.
– Markägaren har sadlat om och börjat ha får för att kunna beta av solparken och har då hittat ett affärsben och producerar lammkorv som de säljer. Fåren kan beta under panelerna också och där kan de även få skugga.
– Det finns flera sådana väldigt trevliga och bra exempel på hur man kan gynna landet i stort, energiförsörjningen och även jordbrukarna.
Emma Tibblin utvecklar de här tankarna ytterligare.
– Jag tycker ändå att det är positivt att solcellsbranschen börjar mogna, att det sker mycket tydligare samarbeten med markägare, myndigheter och kommuner och att det är fler som är drivande i att hitta lösningar som ska fungera för fler.
Text och bild: BO BÄCKMAN
