Nu lägger Åke Karlsson på Krokeks gård ner
EU:s jordbrukspolitik är strikt och krånglig vilket inte gynnar lantbrukarna anser Åke.
NORRKÖPING (JB)
I tio års tid har Åke Karlsson som driver köttproduktion på Krokeks gård, Kolmården slaktat, styckat sina egna djur av rasen Angus och sålt köttlådor till privatpersoner. I december detta år är det dock till sorg för många kunder slut på försäljning av Krokeks gårds köttlådor.
– Av åldersskäl, uppger Åke samtidigt som han tillägger att gårdsslakteriet och den kundkrets han byggt upp berikat honom med fantastiskt roliga år.
– Jag har trettio dikor vars kalvar föds upp till mellankalv och sedan slaktas hemma i stressfri miljö. En viss del av köttlådorna innehåller förädling i form av korv och hamburgare. För att hålla priserna nere har jag valt att hoppa över några mellanhänder vilket är själva grejen med gårdsslakteriet.
Det har inte varit svårt att skaffa en kundkrets, jag har till och med behövt vara återhållsam med marknadsföringen. Trettio djur ger begränsade möjligheter till leverans åt alla som vill köpa kött.
Gällande den pågående köttdebatten som råder menar Åke att den generaliseras. Han håller ändock med om att vi måste ta avstånd från visst kött.
– Vilket inte gäller vår svenska köttproduktion, tvärt om. Vi måste öka produktionen och äta mer svenskt kött. Av den enkla anledningen att vi ska vara självförsörjande samt klimatsmarta. Svenska köttdjur har låg antibiotikabehandling och bidrar dessutom till den biologiska mångfalden.
Läget är allvarligt för svensk livsmedelsproduktion. Sedan EU-inträdet låg köttproduktionen på omkring 80-90 procent av självförsörjningsraden då det gäller nötkött. Idag ligger det på cirka 50 procent.
Det här är mycket allvarligt och det är inte så lätt att vända utvecklingen. Djurbesättningarna minskar och många unga drar sig för att ta över ett lantbruk eftersom det inte är lätt att vara djurhållare idag.
EU:s jordbrukspolitik är strikt byråkratisk och det djurskyddet som tillkommit får inte gå till överdrift.
Något annat som bekymrar Åke är generationsskiften.
– Jordbruket måste få finnas kvar. Men om jordbruket ska överleva måste den yngre generationen ta över. Problemet uppstår om det finns fler barn i familjen. Den som ska ta över måste lösa ut de syskon som inte har något intresse att driva gården. Vilket är näst intill omöjligt med de höga gårdspriser som är idag. Det handlar oftast om både två och tre gånger över gårdens produktionsvärde. I framtiden kommer det därför finnas mycket få självägande bönder, menar han.
För två år sedan klev Åke av sitt stora engagemang i det nationella resurscentrum för mathantverk, Eldrimner.
– Jag har varit med i styrgruppen under femton års tid. Det mest roliga uppdrag jag haft i hela mitt liv.
Det finns goda möjligheter att utbilda sig genom Eldrimners digra kursprogram. För den som vill bli mathantverkare finns en 1-årig yrkesutbildning där det ingår både teori och praktik.
Genom Eldrimner går det bland annat att få hjälp med rådgivning, utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte.
– Tyvärr har det blivit dyrt och onödigt krångligt för den som vill starta småskaligt gårdsslakteri vilket irriterar mig oerhört. När jag startade mitt slakteri i en befintlig ekonomibyggnad krävdes inget bygglov. Så är det inte idag.
Nu krävs bygglov för ändringar som innebär att ekonomibyggnaderna ska användas till andra ändamål än vad byggnaden tidigare användes till. Vilket inte enbart gäller gårdsslakterier, det gäller även för den som vill sätta igång med syrade grönsaker, ystning eller mala mjöl.
– Numera räknas förädling som särskild verksamhet och ingår inte i lantbruket. Detta regeringsbeslut avskräcker många vilket märks tydligt. Jag är fortfarande rådgivare på Eldrimner och får inte längre in några samtal från lantbrukare som vill starta gårdsslakterier. Jag kan inte få beslutet att gå ihop med politikernas talan om livsmedelsstrategi, säger Åke bekymrat.
Text och bild: CARINA LARSSON
