Växtodling, ekologiska ägg och visioner
LANTBRUK (JB)
Axel Lagerfelt på Tolefors gård är någon som ofta nämns när det handlar om idéer, visioner och innovationer. Hans prisbelönta ”hjälpreda” på sprutan är ett exempel.
På Tolefors gård utanför Malmslätt, Linköping, odlas drygt 700 hektar. Av dessa äger gården 600. Det finns många sorters jordar här, alltifrån styv lera till sand.
– Vi har de traditionella grödorna, vilket i Östergötland innebär mest höstvete, till Agroetanol oftast, berättar Axel Lagerfeldt som driver Tolefors.
– Sedan har vi åkerbönor, raps, och vi arrenderar ut mark till Bossgård potatis för potatisodling. De har rullande ungefär 30 hektar på gården som de arrenderar. Det är de grödorna i huvudsak.
Här finns även en Krav-certifierad äggproduktion och en äggbod. Gården hade förut tankarna på att bli hundra procent ekologisk.
– Vi kör ungefär 80 hektar ekologiskt numera. Vi har varit uppe i 250 hektar ekologiskt under en period när vi tänkte att vi kanske skulle bli 100 procent. Sedan märker man att den där marknaden är väldigt känslig för överproduktion.
– Under de goda åren var ju eko på gång, men när maten stiger är det första man drar ner på att unna sig eko. Vi får se hur länge vi kör eko. Jag gillar ju möjligheten att släppa ut hönsen. Det tycker jag är väldigt trevligt för dem och att man kan ha öppet på sommaren när det är varmt och det blåser in i stallet och sådär.
Man pratar ju om att ekologisk och konventionell odling närmar sig varandra. Hur ser du på den framtidsbeskrivningen?
– Inom växtodlingen närmar sig det konventionella lite det ekologiska, tror jag. I hönsens värld är det lite annorlunda. Där har man uppmärksammat det och vill göra det ekologiska lite mer ekologiskt med lite mer regler. I hönsvärlden blir det ekologiska mer ekologiskt och i växtodlingsvärlden blir det konventionella mer åt det ekologiska.
Fånggröda är en del i närmandet. Den ska hålla fälten gröna på vintern, som ackumulerar kol, kväve och sådant för nästkommande gröda på ett väldigt bra sätt.
– Det tror jag också är en framtidsgrej att hålla fälten inte bruna på vintern med erosionsrisk och avrinningar och liknande. Det känns bra i alla fall.
– Ser man i framtiden fick Ragnsells miljötillstånd att vaska fosfor ur slam. Det är ju den cirkeln man längtat efter, att få tillbaka fosfor från människorna och ut på åkrarna.
Under tiotalet år hade Tolefors en produktion av biodiesel på gården, men den har upphört. Maskinen var något av en prototyp och mot slutet blev det mest lappa och laga, berättar Axel.
Något som låtit tala om sig är den tillsats på sprutan som han kommit med som idé och omsatt till en produkt. Den ser oansenlig ut, en svart pinne på sprutan.
– Som vanligt använder man sig av vindmätare när man kör igång en sprutprocess, med riktning, temperatur och sådana saker kan ju ändras under själva spruttillfället ändras.
– Sitter du och kör och funderar på om du måste stänga av mot ån eller mot grannen så kan det även hände nya saker. Det kan ju också börja blåsa runt en holme eller vid ett skogsparti, så det blir nya vindar.
– Hela tiden har du den aktuella vinden som om du står still.
Sprutan har redan i idéstadiet belönats med pris.
– Vi var med på Agritechnica och ställde ut i montern som Agtech 2030 ordnade. Per Frankelius har betytt mycket för den här verksamheten. Han fick igång en monter för svenska uppfinningar. Vi var tio olika företag som ställde ut.
– Det var lite annorlunda att vara på en mässa och vara säljare istället för att vara köpare. Jag gick runt och försökte propagera
– Sedan var vi också nere med den här andra uppfinningen som handlar om att minska jordpackningen. Den kallas CPS, Compaction Prevention System.
CPS-konceptet tilldelades Agritechnica Innovation Award 2022.
Sedan kommer Axel Lagerfeldt med någonting helt annat:
– Havsparker med vindkraft, där borde ett verk i alla fall endast ha som uppgift att pressa ner syre på havsbottnen så blir det som en stor fiskebank i hela den här parken. Det är ju syrebrist. En sådan lösning kunde var intressant, men det ligger utanför mitt område.
Text och bild: BO BÄCKMAN