Brödernas lantbruk är självförsörjande på el tack vare biogaskammaren
Höga elpriser fick bröderna Johannes och Oskar Stjärne att bestämma sig för att bli självförsörjande på el med hjälp av en biogasanläggning.
LINNEKULLA (LT)
I Linnekulla i Ydre driver bröderna Johannes och Oskar Stjärne lantbruk. I maj förra året stod deras biogasanläggning klar. Den gör att de är självförsörjande på el på årsbasis. De kan även värma hus och gårdsverkstad med värmen från kylvattnet i biogasanläggningen.
Oskars son August är sjunde generationen som är verksam på gården. Gården har också tre anställda. Förutom lantbruket sköter företaget snöröjning i delar av Tranås och har en maskinstation där de tillhandahåller maskiner och kör åt andra lantbrukare.
Att investera in en biogasanläggning är inte billigt. Oskar Stjärne uppskattar att den kostat i runda slängar elva miljoner kronor. Det skulle inte gått utan bidrag.
– Den ursprungliga budgeten för anläggningen var 8,4 miljoner kronor och av det fick vi 65 procent betalda av Naturvårdsverket, berättar han.
Bröderna valde i slutändan en dyrare anläggning av bättre kvalitet än den som bidraget beräknades på, men det var ett beslut som de inte ångrar. Det innebär att det bidrag de fick betalat hälften av anläggningen.
– Det kommer att ta tid att räkna hem den, säger Oskar Stjärne. För 15–20 år sedan var det inne att bygga biogasanläggningar. Vi tittade på det då, men det fanns inga externa bidrag.
Just bidraget var viktigt för bröderna Stjärne. Investeringsstöd kan fortfarande sökas via Naturvårdsverkets Klimatkliv och det finns också ett produktionsstöd som söks via Energimyndigheten.
Vad är det då som drev Oskar och Johannes att investera i biogas?
– Det är en kittlande tanke att vara självproducerande på el. Sen så pratas det mycket om kons negativa konsekvenser i media och det är här är något bra, säger Oskar.
Processen för att få fram biogas går i flera steg. Oskar Stjärne visar pedagogiskt hur fast gödsel från ladugårdarnas djupströbäddar läggs i en foderblandare som portionerar ut gödseln. Varje timma släpper den 60 till 85 kilo gödsel ner i en brunn som håller 60 kubik. I brunnen blandas den fasta gödseln med flytande gödsel som kommer i strid ström från ladugårdens automatiska utgödsling.
I brunnen går en omrörare runt och blandar gödseln. Här tillsätts även järnoxid för att neutralisera svavlet i gödselblandningen som annars skadar de olika motorer som sköter produktionen.
Lite längre ner i slänten från ladugården ligger en röd silo med toppigt tak. Det är rötkammaren. En gång i timman dygnet runt alla dagar i veckan pumpas 1 200 liter gödsel in i den. Men först har lika mycket pumpats över till efterrötkammaren som är lite mindre och ligger intill rötkammaren, för att göra plats för den nya gödseln som pumpas in.
Det är i rötkammaren som biogasen blir till. Där är det ständigt 40 grader varmt och det finns även här en jättestor mixer som blandar gammal och ny gödsel. Den rymmer 900 kubik och här är materialet i cirka 40 dagar.
Eftersom allt blandas går det inte att garantera att allt material som pumpas ut är färdigrötat och därför får det vara i efterrötkammaren ett tag.
– Det får vara där tills det kallnar för att säkerställa att det inte kommer ut metangas i luften, för det är inte bra för miljön, säger Oskar Stjärne.
När gödseln är färdigrötad så pumpas den tillbaka till en traditionell öppen gödselbrunn och används sedan på åkrarna.
Gasen som skapas i de två rötkamrarna går in i en motor i en av containrarna i närheten. Där eldas gasen och driver en generator som gör om biogasen till el. Vattnet som kyler motorn blir så varmt att det kan användas för att värma både rötkammaren och den nybyggda gårdsverkstaden.
– Nästa vinter hoppas vi kunna värma husen på gården också.
Det är många steg i biogasprocessen och mycket teknik som ska fungera. Företaget som levererat har varit ute flera gånger och också stått för telefonsupport.
– Det har varit learning by doing, man har lärt sig under processen. Det har varit mycket intrimning och finjustering, berättar Oskar Stjärne och visar den app han har i mobilen som visar produktionen och som larmar om något inte fungerar.
I en annan container bredvid generatorn finns en monitor som visar hela processen, från gödsel in till biogas ut. Det finns en panel intill där det står hur många kilowattimmar, kWh, som produceras för närvarande, 40, och hur mycket som producerats sedan starten i maj förra året: 241 220 kWh.
– Förra sommaren hade vi inte ens anläggningen igång för att vi inte hade gödsel när djuren var på bete, säger Oskar Stjärne.
Lite gödsel blir det ändå från mjölkkorna som står inne på nätterna och i sommar hoppas de kunna producera biogas, även om det är mindre än när korna går inne.
– Innan vi byggde anläggningen hade vi en förbrukning på 220 000 kWh per år, men biogasanläggningen gör av med 60 000–70 000 kWh per år också. Målet är att vi ska kunna producera 350 000- 400 000 kWh om året.
– Vi skulle kunna producera max, som är 100 kilowattimmar, om vi hade mer gödsel, säger Oskar Stjärne.
I dagsläget använder de bara gödsel från gårdens 400 egna djur, men de skulle kunna ta emot gödsel från ytterligare två gårdar, enligt de bestämmelser som finns. Ydre kommun har också hört av sig för att höra om Linnekulla kan tänka sig röta matrester från skolorna och Solängen.
– Då måste vi upp i 70 grader i rötkammaren, men skulle det bli aktuellt får vi sätta oss in i det.
Oskar Stjärne berättar att man får mer effekt om man rötar matrester och spannmål, men att det senare inte är tillåtet om det kan användas som mat åt människor eller djur.
– Sen har jag hört att det är bra drag i frityrolja.
Ett kommande steg kan därför vara för bröderna att ta kontakt med lokala restauranger och ta emot deras använda frityrolja. Win–win helt enkelt.
Text och bild: ÅSA SCHARFF
