Nytt projekt satsar på ärter som passar svenska förhållanden
Projektkoordinator Cecilia Hammenhag. Bild: TIMMY LARSSON
SVERIGE (JB)
Det finns en ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein. Därför ska ett nytt växtförädlingsprogram nu ta fram nya, stabila ärtsorter som passar svenska odlingsförhållanden.
Projektet benämns ”Ärtan – garantin för framtidens gröna protein”, och satsningen sker inom ramen för SLU Grogrund – kompetenscentrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.
Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, FoodHills, Findus Sverige AB/Nomad Foods, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter.
Forskare och näringslivsaktörer menar att svenskodlade ärter har framtiden för sig och nu startas därför ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är ta fram nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden. Den ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein ska mötas genom en utvidgad och lönsam ärtodling.
– Första steget är att genbanker runt om i världen nu skickar oss 300 olika typer av ärtor från så kallade accessioner. Vi har beställt såväl moderna sorter som lantraser och mer primitivt frömaterial. Utöver dessa tar vi in ytterligare 50 moderna ärtsorter och även kultursorter såsom Rättviksärt. Vi ska ta tillvara de positiva egenskaperna hos både moderna och gamla sorter när vi tar fram de nya, säger Cecilia Hammenhag, projektkoordinator och forskare vid SLU.
Växtförädlingsprogrammet omfattar såväl gulärter, alltså sådana som finns i ärtsoppan, konservärter som skördas gröna och foderärt/proteinärt. Ett program för konservärt finns redan, och drivs av Findus/Nomad Foods. Programmen för gulärt och foderärt/ proteinärt är däremot helt nya.
– Vi börjar redan i år med att korsa de bästa sorter vi har tillgång till idag och sedan kommer programmet successivt att byggas ut baserat på forskningsresultaten. Genom de hundratals ärter som har samlas in har vi en stor genetisk mångfald att jobba med och tack vare det nära samarbetet med forskare och andra företag kan vi jobba effektivt med de nyaste växtförädlingsverktygen, säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.
Om cirka tio år kan vi förvänta oss att ha nya ärtsorter på marknaden, tror Anette, vilket är otroligt snabbt i växt – förädlingssammanhang och det sker tack vare de nya verktygen och den samarbetsmodell som de har jobbat fram inom SLU Grogrund.
I projektet kommer nya användningsområden för ärter att undersökas. Projektet tittar på ärterna utifrån olika aspekter, såsom smak, proteininnehåll, stärkelseinnehåll och bioaktiva ämnen som har gynnsamma effekter på till exempel hälsan. I framtiden tror man att de nya ärtsorterna kommer att kunna användas på ett mer effektivt sätt inom livsmedelsindustrin.
Det finns redan idag en stor efterfrågan, men ett problem är att ärter ger för mycket bismak i vissa produkter och det är en av frågorna som belyses i förädlingsarbetet.
Även om alla ärter hör till samma art, Pisum sativum, så kan de se väldigt olika ut på grund av att de har variationer i sitt DNA. En viktig del av projektet är att ta fram DNAmarkörer för önskvärda egenskaper. Särskilt fokus ligger på att hitta plantor som tål såväl mycket som lite vatten, det vill säga har hög tolerans för vattenmättnadsstress och torka, vilka båda är problem i dagens svenska ärtodling.
– Alla prognoser visar att vi kommer att få längre perioder med såväl torka som mycket regn. Därför är klimatstabilitet en viktig egenskap för en stabil och säker ärtproduktion i fält, säger Annette Olesen.
Text: TOBIAS PETTERSSON
