Ett generationsskifte är på gång men Hugo Andersson kommer att behålla gården än så länge.
FINSPÅNG (VB)
För att hålla landsbygden levande måste de boende på landsbygden agera. Det går inte att tro att stadsborna ska komma ut och se till att allt håller sig på topp. Så resonerar Hugo Andersson i Skäftesfall i närheten av Doverstorp, Finspång.
– Produktionen på min gård är trettiofem dikor som utgör basen. Deras avkommor behåller vi och ute i hagarna går nu tre olika grupper av djur. Två grupper med kalvar och en kviggrupp. Till de gårdar jag har finns ingen betesmark utan endast åkrar och skog, berättar Hugo.
Det är lite ovanligt i den här typen av bygd där det är vanligt med hagar. Därför finns djuren i tre olika byar, Skäftesfall, Össby och Lundby.
– Vi kompletterar avkommorna med inköpta köttraskalvar på hösten även om vi har en Simmentaltjur som jobbar på för andra året i rad. Några av tjurarna lånar vi ut till mjölkbesättningar under vintern då kvigorna har omlöp. Kommer det in lite köttras blir det ett högre värde i kalvarna. Det är för övrigt de kalvarna som såsmåningom hamnar här på min gård.
– I vintras hade vi trettio egna kalvningar som tillsammans med några inköpta kalvar uppgår besättningen till ett fyrtiotal köttrasdjur som kommer att gå till slakt. Jag köper även in mjölkrastjurkalvar som är avvanda och föder upp till mellankalv vilka även de går till slakt när de är tio-elva månader, förklarar Hugo.
Många som driver den typen av produktion som Hugo gör säljer köttlådor direkt till konsument. Några planer på den verksamheten har han inte även om han anser att det är en god idé med tanke på att det ger en identitet åt gården och matens ursprung.
– Möjligtvis om jag kunde ha ett samarbete med de mindre producenterna som finns runt om. Det skulle skapa ett varumärke åt gården.
Det som Hugo helst vill prata om och visa upp är den gamla ladugården som han byggt om till ungdjursstall.
– På gårdar finns det ofta massor av gamla hus. Problemen är att de inte går att använda. Det går att gå in i byggnaderna men inte få in något i dem av dagens maskiner. Ladugården som finns här är gammal men efter ombyggnad har den varit i drift som ungdjursstall där djuren går på ströbädd sedan december förra året. Det går alldeles utmärkt att göra gamla byggnader funktionsdugliga även om det kräver en hel del arbete.
– Nu håller jag på att bygga en helt ny kombinerad maskinhall och lagerlokal för ströhalm. Det är ett måste eftersom produktionen är utökad och som det är nu kör jag halm från andra lagerställen och det är inte ekonomisk hållbart samtidigt som det är arbetskrävande.
Ett generationsskifte är i sin linda och kommer att gå av stapeln under nästkommande år. – Vi är nu i planeringsstadiet för ett generationsskifte. Skäftesfall ska bli ett driftbolag som är ett aktiebolag som ska stå för driften av företaget. Jag kommer att föra över inventarierna och djuren på Daniel Johansson som är min systers barnbarn men jag kommer att behålla gården själv.
– Det här är ett sätt att möjliggöra generationsskiftet eftersom det inte i dagens läge går att köpa en gård. Jag kan säga att det är en vanlig form av generationsskifte som jag tror kommer att fungera mycket bra.
Nästa byggprojekt är det gamla huset som finns på gården. Där har ingen bott sedan 1959 men nu vill Daniel att huset renoveras och blir bostad åt honom. Det kommer att bli fint och läget är fantastiskt med sjön Glan nedanför. Det är viktigt att hålla gården och dess byggnader i form.
– Det är vi som driver gårdarna som måste se till att hus och byggnader inte förfaller, hävdar Hugo Andersson.
Text och bild: CARINA LARSSON.
