Leif Franzén, Ljungebo, bedriver nötdjursproduktion med sin bror Kenneth. Nu ska de prova Hälsingestintans mobila slakteri.
ÅTVIDABERG (JB)
Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo har under många år bedrivit nötdjursproduktion på egna och arrenderade marker. När det gäller slakt har det gått till som det brukar, en anmälan om hämtning av djur till slakteriet och transport dit. Nu testar bröderna det första ambulerande slakteriet i Europa som kommer till Ljungebo för att slakta 24 nötkreatur.
Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo, provar gärna nya saker i sitt företagande. På Olandersgården i Ljungebo där Leif bor är det en gnistrande kall morgon med nästan tio minusgrader och slakten har ännu inte startat.
– Det finns två viktiga skäl till att vi vill testa att slakta hemma, säger Leif och fortsätter:
– Det första skälet är att det ska vara mera humant för djuren, de slipper uppstressande långa transporter till ett slakteri vilket påverkar köttets kvalitet. Det andra skälet är att med bättre kvalitet på köttet ser vi också möjligheten att få bättre betalt för det vi producerar.
Att djuren far väl av att slaktas hemma är solklart och behöver ingen analys däremot vill man först prova denna slakt av 24 djur för att få svar på om det ger ett klart mervärde än gängse prisbild helst med fem kronor mer per kilo. Mitt framför Olandersgården är tre stora ekipage uppställda invid varandra och förberedda för att utföra slakt.
Chefen för anläggningen heter Mikael Sundman och han berättar hur den mobila anläggningen är sammansatt och hur slakten går till. Det mobila slakteriet, Hälsinge – stintan, är det första i Europa för fullvuxna nötkreatur. Däremot har mobila slakterier funnits inom rennäringen sedan 1960-talet.
Bröderna Franzén har förberett ett område och satt upp grindar som kreaturen ska förflyttas genom till en fålla för fem kreatur och ett djur i taget går in i slakteriet. Från det att djuret avlivats till att slaktkroppen hänger i kylvagnen tar det 45 minuter.
Djuret avlivas med slaktmask varefter kroppen ”sotas” och därefter flås genom att huden dras av. Nästa steg är att buken öppnas och alla inre organ tas ut, slaktkroppen är då färdig att klyvas på längden genom ryggraden. Sedan vägs och klassificeras slaktkroppens båda halvor innan de förs över till kylekipaget för nedkylning och hängmörning.
När kylekipaget är fullt transporteras slaktkropparna till det egna styckeriet i Eskilstuna. En veterinär från Livsmedelsverket finns med för att både besikta djuren innan avlivning och det färdig – slaktade köttet.
Målsättningen är att ta tillvara så mycket som möjligt. Hudarna omhändertas för vidare bearbetning och slaktavfallet hamnar i en container för att transporteras till en anläggning som producerar biogas.
Slakteriet är självförsörjande på vatten och el när så krävs men finns tillgång till båda delarna på plats så kan man koppla upp sig till vatten och el på gården. Kapaciteten på ekipaget varierar men med grundbemanning på fyra personer slaktar man upp till trettio djur om dagen. 4 000 djur slaktas per år från Pajala i norr till Öland och Skåne i söder.
Mikael Sundman berättar att ett mobilt slakteri måste uppfylla och efterleva samma lagar och regelverk som gäller för stationära slakterier.
Hälsingestintan startades 1999 av en kvinna i Hälsingland, Britt-Marie Stegs. Hon och många vanliga konsumenter kunde konstatera att utbudet av främst nötkött i butikerna var under all kritik och det var svårt att hitta svenskt kvalitetskött. Detta trots att en stor del av de svenska uppfödarna redan då höll hög klass på såväl djurhållning som köttkvalitet så sorterades nästan inget på slakterierna och i butikerna fanns praktiskt taget bara anonymt nötkött.
Detta sporrade Britt-Marie Stegs till att ta fram ett helt nytt koncept för svenskt kvalitetskött som blev grunden för Hälsingestintan – att kunna erbjuda svenskt kvalitetskött till medvetna konsumenter runt om i hela landet.
I dag levererar Hälsingestintan kvalitetskött från landets bästa uppfödare till kunder över hela landet och efterfrågan växer stadigt. Hälsingestintan har som målsättning att man bör äta etiskt kött av hög kvalitet med svenskt ursprung som säkrar biologisk mångfald och öppna landskap.
Företaget har som målsättning att ständigt förbättra kommunikationen mellan gård och konsument med hög transparens i alla led, nu kan man visa upp hela kedjan från gård till butik för sitt etiska kött. Konsumenten kan redan på förpackningen få information om gården och rasen. Via en QR-kod och en smartphone kan man gå in och digitalt möta bonden eller uppfödaren och besöka den gård köttet kommer ifrån.
Leif Franzén berättade dagen efter att slakten avlöpte helt utan komplikationer. Djuren hade enligt Leif varit lugna och fina trots deras nära förestående öde. Det är en viktig del vid slakt att djuren är lugna i sin hemmiljö och framförallt att Kenneth och Leif kan ansvara för att djuren hanteras på ett bra sätt ända fram till att de kliver in i slaktbilen.
Leif och Kenneth Franzén är tillfreds med hur det hela genomfördes och är inte främmande för att det blir en fortsättning på samma sätt.
Beträffande det ekonomiska utfallet, berättade Leif att de fått ett besked i samband med kvalitetsklassningen direkt efter slakten men får invänta ett ytterligare besked angående djurens kvalitet avseende köttets marmorering och pristillägg när det varit fryst ett tag.
Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
