Fullsatt på Hushållningssällskapets informationsrika lantbrukskonferens.
Nyheter och försöksresultat presenterades för över 100 deltagare
ÖSTERGÖTLAND
Det var fullsatt med över 100 deltagare på årets Lantbrukarkonferens som arrangerades av Hushållningssällskapet Östergötland. En hel del nyheter presenterades.
Ny teknik för markkartering som nu kan lagras digitalt, ett system som utarbetats av Hushållningssällskapet och detta presenterades av Magnus Wästöö som är ansvarig för markkarteringen. Med den tekniken går det nu lätt att få fram styrfiler till både gödsel, kalk och utsäde. Man kan nu även göra styrfiler med hjälp av drönare och åhörarna fick en redogörselse för hur den tekniken fungerar av Albin Johansson växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.
På plats var även Dieter Nowack från Vikingmalt, Fredrik Järlström från Tåå gård, Nils Yngvesson från utsädesföretaget KWS. På vallsidan gav Rolf Spörny från SLU många intressanta och tänkvärda råd från sin långa karriär.
Såtidpunkt och utsädesmängd är viktigt att hålla reda på.
Numera skiljer sig sortegenskaperna i höstvete i ganska hög grad så det är nu viktigare att vara observant vad gäller såtidpunkt och utsädesmängd enligt Nils Yngvesson KWS. Kvalitet och mognad påverkas inte av såtidpunkt. En annan observation som gjorts är att om sorten är stråsvag bör utsädesmängden sänkas vid tidig sådd annars är det risk för kraftig liggsäd, uppgav Nils Yngve.
Försök har utförts av Hushållningssällskapet i Östergötland 2015 och 2017 för två höstvetesorter, Julius och Brons. Det är fyra såtidpunkter och fem utsädesmängder som har testats. Såtidpunkterna var mellan 1 september – 15 oktober och utsädesmängderna mellan 100 kärnor/kvm – 500 kärnor/kvm.
Försöken visar att Julius har bäst netto vid etablering med 200-300 kärnor/kvm ända fram till mycket sen sådd, 15 oktober då 400 kärnor/kvm ger bäst netto. Brons beter sig lite annorlunda och ger bäst netto vid 300-400 kärnor/kvm vid tidig och normal sådd men vid sen sådd och mycket sen sådd ger 400-500 kärnor/kvm bäst netto.
Men det är inte bara nettot som skiljer. Det går dessutom att se skillnader i stråstyrka beroende på såtidpunkt och utsädesmängd i sorten Julius. Brons har marknadens bästa stråstyrka och påverkas i princip inte.
Vid tidig sådd och högsta utsädesmängd har Julius 50 procent i stråstyrka, se figuren nedan.
Vid val av vallfröblandning är det en rad saker som lantbrukaren ska tänka på för att uppnå bästa produktion. Hushållningssällskaptes växtodlingsrådgivare Louice Lejon och Christian Danielsson gick igenom vilka frågor som bör besvaras för att vallfröblandningen ska passa. Vilka djur ska äta fodret och vilka egenskaper har marken? Ska vallen vara intensiv eller extensiv och ska den gå till slåtter, bete eller en kombination?
Rödklöver är snabbetablerad, konkurrensstark och torktålig. I jämförelse med vitklövern går rödklövern ut sig snabbare och passar därför vallar med kortare liggtid. Vitklöver kan täta luckor med sitt krypande växtsätt och passar bättre vid fuktiga förhållanden än rödklöver och vitklövern tål att betas. Dessutom jämfördes timotej, rajgräs alsikeklöver och lusern.
Fredrik Järlström har stor erfarenhet av strukturkalkning på sin egen gård och höll ett intressant föredrag om egna erfarenheter och reflektioner.
Strukturkalkning kan ge:
- ökad aggregatbildning
- mindre krympning/svällning i jorden
- förbättrad markstruktur lägre dragkraftsbehov
- bättre infiltration
- och kan ge högre men framförallt jämnare skördar.
Fredrik Järlström gav flera tips för lyckad strukturkalkning. Man bör till exempel variera kalkgivan efter lerhalten och det är bättre att skjuta på kalkning om det är otjänligt, högen med kalk kan ligga till nästa år.
Men framförallt bör du som lantbrukare ha kalken i åtanke när du gör växtodlingsplan, kalka efter en gröda som skapat bra struktur och dränerat marken från vatten, exempelvis höstraps. Det bör inte regna mellan att kalkning skett och nedbrukningen, kalken ska blandas in ned till normalt bearbetningsdjup.
Källa: Hushållningssällskapet Östergötland
