En liten betraktelse över en stor utveckling i skogsarbetet
Arne Johansson och Karl Andersson från föreningen visar en Dolmar, en tysk tvåmans motorsåg från 1942.
LJUSFALLSHAMMAR (JB)
Arbetet i skogsbruket förr var både mödosamt och riskfyllt. En enkel jämförelse med dagens utrustning visar stora framsteg, inte minst i säkerhet.
Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har i sin stora utställningshall bland annat en omfattande skogsavdelning. Museet har även större maskiner, men undet det här besöket begränsar vi oss till utställningen i själva stora hallen, vilken inrymmer nog så mycket.
Att skogen alltid haft en stor betydelse, redan från förhistorisk tid råder det ingen tvekan om. Under den tidiga stenåldern jagade människan och samlade annan mat såsom nötter och bär i skogen. I och med att jordbruket gjorde sitt intåg i människans liv kom skogens roll att förändras. Nu hämtade man sådant som ved, stängsel och virke därifrån, samt en hel del annat förstås. Husbehovsavverkning var ett naturligt inslag.
Med tiden kom givetvis materialen och redskapen för arbete i skogen att utvecklas. Järnets roll var en del i detta. Vrider man klockan framåt till mer modern tid så visas mängder av redskap på Lantbruksmuseet. Visserligen hörs det ibland att det var bättre förr och enklare, men det gäller inte allt. Arbetet i skogen, fjärran från gps, maskiner, eldrift, säkerhetsutrustning och så vidare, tillhör inte det som var enklare och det kan sannerligen inte ha varit säkrare.
Var och en som någon gång fällt ett träd med en handsåg eller yxa vet att även ett mindre träd kräver rätt handhavande och en del av kroppslig insats. Sedan skulle trädet förstås tas om hand, transporteras, ofta med häst, och bearbetas.
Hur man bäst hanterade sin yxa finns beskrivet i ”Sam – manfattande råd och anvisningar” från 1951: ”Emedan även det bästa stål kan bli skört vid stark kyla, bör yxan vintertid värmas upp för användandet”. Vidare står det att yxan orsakar en tredjedel av olycksfallen i skogsarbetet.
Tanken att i kanske djup snö fälla knallhårt frusna träd med en yxa lockar troligen inte många idag. Då var det nödvändigt. Inte tycks heller de första motorsågarna ha minskat riskerna eller varit särskilt enkla att hantera. ”Tank och förgasare vrides för fällning eller kapning”, var ett ytterligare moment att hålla på med.
Den verkliga utmaningen bland motorsågar måste, utan att veta säkert, nog tvåmanssågarna varit. De var kanske inte heller i första hand avsedda för husbehov. En vikt på uppemot 40 kilo och handtag i varje ände får troligtvis idag de flesta att förfasas. Hur klarade man av att hantera ett sådant monstrum i skogsarbetet ens för enstaka träd? Det gällde att ha ett fast grepp om handtagen och att vara samspelta för sedan skulle man ju lämpligen, även förr, ta några steg tillbaka när trädet började falla.
Idag är motorsågars vikt lägre, även om den kan vara lite svår att jämföra exakt. Man bör också vid jämförelse tänka på att idag är flera sågar eldrivna. Några är verkligt lätta och för mindre behov, men en rejält kraftig eldriven modell exklusive batteri och skärutrustning kan väga 3,3 kilo. Det kan jämföras med de äldre bensindrivna som sällan kom under tiokilosstrecket. Om det var med full tank eller tom framgår inte alltid, men en fulltankad Sanky 54 hade en vikt på 17,5 kilo. Den skulle inte bara lyftas och bäras, man skulle arbeta med den också. En modern större bensindriven modell uppges väga 6,8 kilo, troligen otankad.
I skogsavdelningen på Lantbruksmuseet finner man många andra sorters redskap som timmersågar och andra sågar, planteringsverktyg och markberedningshackor, lyftsaxar, beskrivningar av kolning med mera. Vidare kan man se korta filmer om skogsbruk.
Museet ger en omfattande och lättillgänglig inblick i gångna tiders liv, som här i arbetet i skogen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
