Försörjning som inte får försvinna

De öppna landskapen är hotade när mjölkbönder försvinner

Janne Carlsson driver ett av sex mjölkföretag i Ödeshögs kommun. 

ÖDESHÖG (JB)

Vårt land är 40,7 miljoner hektar stort och av det är 2,6 miljoner hektar åkermark samt 0,4 miljoner hektar betesmark. Andelen åkermark och betesmark minskar i snabb och oroande takt. Något som det även blir färre av är landets mjölkbesättningar. Magnus Oscarsson, riksdagsman för KD i Miljö- och jordbruksutskottet, är rädd för utvecklingen.

Jan Carlsson, mjölkbonde, och Magnus Oscarsson träffades och diskuterade situationen. – Det är viktigt att vara ute hos jordbrukarna, få intryck och se hur verkligheten ser ut. Jan driver sitt jordbruk i mina hemtrakter där min far hade ett jordbruk med mjölkkor. Själv bor jag och familjen på gården och numera är jordbruket utarrenderat. Men under sommarhalvåret betas fortfarande markerna av djur, kommenterar Magnus.

Enbart i Tingstad, en by mellan Boet och Ödeshög, där Magnus med familj bor, fanns när han växte upp fyra mjölkbönder. Numera finns i Ödeshögs kommun endast sex mjölkföretagare kvar. Statistik från Jordbruksverket talar ett tydligt språk. Vart tionde år halveras mjölkföretagen från att det för 40 år sedan fanns 46 000 företag med mjölkkor till för 10 år sedan 6 000.

Det har inneburit att 93 av 100 mjölkföretag lagts ned. Mjölkföretagen har blivit större, men det har ändå inneburit att mängden kossor har sjunkit i snabb takt. Numera finns i hela landet endast 3 000 mjölkföretag. Sverige är dessutom det enda landet i Europa där antal invägd mjölk minskar. Fortsätter utvecklingen kan mjölkföretagen försvinna i framtiden. En vd på ett av Sveriges mejerier är oroad. – När en mjölkleverantör försvinner blir det problem eftersom det inte finns någon som tar över, betonar han.

Jan Carlsson i Frätsabola Boet driver en av de sex mjölkbesättningarna i Ödeshögs kommun. Just i Boetbygden med omnejd finns tillsammans tre mjölkföretag. Besättningar med amkor finns även. Det gör att bygden erbjuder många öppna inbjudande ängar och hagar. Jan Carlsson tillsammans med sina kollegor i branschen håller det ovanligt vackra landskapet öppet. Glädjande för de boende är att se och höra hur en mjölkbil trafikerar vägarna med sin dyrbara last. Jan har varit bonde i ungefär 30 år och förhoppningsvis kan han fortsätta många år till.

Djuren betar på ungefär på 50-60 hektar under en säsong. Kretsloppet är viktigt i ett lantbruk och Janne sprider i runda tal ut 900 till 1 200 ton gödsel per säsong. När det är dags att skörda foder till höst och vinter går maskinerna ibland långt in på natten. – Att leva som jag är en livsstil som man måste gilla.

Arbetsdagarna kan vara långa. Varje dag tar arbetet med djuren ungefär sex timmar men det är mycket annat som ska skötas. Semester blir det om vi lyckas hitta en avbytare, kommenterar Janne. Magnus och Janne är alltså bekymrade över att det blir allt färre mjölkbönder kvar. Inte minst med tanke på den globala pandemin och oron över vår självförsörjningsgrad av livsmedel är det förskräckande.

Mjölkgårdarna är ryggraden i svenskt jordbruk. Förutom samtliga mejeriprodukter bidrar tjurkalvarna och ungdjuren till köttproduktionen. Det är något som gärna mörkas av somliga som motarbetar en levande landsbygd med betande djur. Det är ett miljöinriktat kretslopp där spannmål tas tillvara som foder och korna bidrar till gödsling för jorden både som betande och uppstallade djur – för att inte tala om hur det kommer att se ut när 0,4 miljoner hektar betesmark växer igen. Till viss del kan de öppna markerna räddas av djurbesättningar med amkor och får- men utan betande djur kommer emellertid ingen i trakten omkring Tingstad och Frätsabola att kunna njuta av promenader bland ängar och hagar.

Ett land utan betande djur blir ett fattigt land. Därför måste det bli en ändring. Insikten att ett livskraftigt jordbruk måste vara lönsamt för brukarna är grunden. Därefter måste riktade åtgärder till så att svenskt jordbruk kan överleva. Bönderna sliter enormt med ett tungt och ansvarsfullt arbete. Ansvaret att göra något måste genomföras fort innan kossor, svenska mejerivaror och ett öppet landskap är ett minne blott.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN

Share