Aktion Rädda Vätterns vårdkasar runt sjön påminner om faran
HÄSTHOLMEN (JB)
Den 18 november 2020 är det dags igen. Två eldar planeras. En i Hästholmens hamn och en annan, den kortaste vägen tvärs över vattnet, i Hjo hamn. Några extra eldar kommer till. Vem som vill tänder en brasa, ett ljus eller en vedspis och eldar denna kväll för ett rent vatten.
På många platser är rent vatten en bristvara. Vi har ett helt innanhav att vårda. Aktion Rädda Vättern (ARV) kämpar för att vi ska få behålla vårt dricksvatten. Att Vättern är djup betyder inte att det man tillför försvinner. Det gäller både sopor från fritidsbåtar och ammunition och gifter från försvaret.
I gamla tider tänder man eldar och ringer i kyrkklockor när det är fara å färde. År 2012 ringer kyrkklockor och vårdkasar tänds runt Vättern och en bra bit över 2000 människor samlas. Då framför Hawkey Franzén sin sång till Vättern ”Ej dansar tranor” för första gången offentligt till en stor publik. Sedan dess är den ofta med när ARV arrangerar.
Nu blir elden i Hästholmens hamn inte på Husbacken som det är förberett. Det blåser för mycket i kväll och vädret ska man ta på allvar. Denna dag för 25 år sedan är det stora snökaoset och även vid manifestationen år 2012 vill vädret vara med. Då hindrar det båtar med eld att gå ut.
Elden blir på piren. Björn Hanell tänder ordentlig björkved och Rune Olsson talar och framför ARV:s budskap. I Corona-tider blir det en enkel symbolhandling. Vi är tio personer inklusive eldare, talare och massmedia.
ARV:s ordförande Lisa Lennartsson skulle ha varit med men väljer i stället en brinnande halmbal i Karlsborg. Hon är ändå närvarande i Hästholmen via ett telefonsamtal och en hälsning.
Idag, den 18 november, fyller Försvarets materielverks (FMV) tillstånd att använda Vättern som skjutmål tio år, säger Rune. ARV kräver att det omprövas. Detta sorgliga jubileum uppmärksammar ARV i kväll genom att tända eldar som i gamla tider. I talet redogör han sedan för arbetet med att skydda sjön. Nästa steg är en skrivelse där ARV vädjar till demokratiminister Amanda Lind att initiera en granskning av FMV:s tillstånd.
Vättern påverkas inte bara av militära övningar. När man år 2013 vill utöka verksamheten på Karlsborgs flygplats och dränera den sanka flygplatsen, hittas PFAS-kemikalier i marken. Forskning visar att immunförsvaret skadas och att foster påverkas av kemikalierna via mammans blod. Flera varianter misstänks också vara cancerframkallande.
Dessa industriellt tillverkade ämnen bryts inte ner i naturen och är så giftiga att två av dem är förbjudna inom EU. Ämnena är vattenlösliga och följer med regnvatten som rinner ut från flygfältet och hamnar i Vättern.
ARV:s senaste medlemsbrev börjar med att berätta att ARV har vunnit en seger i Mark- och miljödomstolen. Domen säger att regeringen ska ompröva två beslut av länsstyrelsen som båda berör de giftiga kemikalierna.
Det ena gäller länsstyrelsens tillstånd till Fortifikationsverket att dränera det vattensjuka flygfältet. Det andra handlar om tillståndet till Försvarsmakten att femdubbla flygverksamheten utan att ha påbörjat en sanering av gifterna, som läcker ut i Vättern.
Mark- och miljödomstolen går helt på Aktion Rädda Vätterns linje och uppmanar regeringen att upphäva båda besluten. Nu ligger bollen där.
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM