Skogsbruk sommartid inbjuder till att vistas i skön natur

En erfaren och skicklig entreprenör, som kan markbereda och vet vad som gäller för att undvika att det uppstår brand, Christer Andersson från Söderköping. Det är som synes mycket och tungt stål som ska bearbeta marken inför en lyckad plantering så visst kan det gnistra.

SVERIGE (JB)

Skogsbruk under sommarhalvåret kan innebära helt olika saker beroende på vilken typ av skogägare man är. Utgångspunkten här är en privat skogsägare som kan vara antingen en kombinerad lant- och skogsbrukare som har det för sitt levebröd eller en skogsägare som har sitt skogsägande och skogsbrukandet vid sidan om. Ägaren bor i en tätort långt från sin fastighet och arbetar med någonting helt annat för sin försörjning. Skogsarealen kan då tänkas ligga i intervallet från 20 ha och upp mot cirka 200 ha.

Vad man kan göra i sin skog kan sammanfattas såsom skogsvård som den tunga biten men sedan finns flera saker att passa på att ta sig tid att få gjort.

När det gäller skogsvård så gäller det den yngre delen av skogsbestånden och det kan passa bra in både för den heltidsbrukande som kan hitta ledig tid mellan vårbruk, vallskörd och skörd av spannmål men även för den med annat arbete men då kanske man får vara beredd att offra en betydande del av semestern. Kombinationsfördelen att arbetet i den egna skogen kan vara både njutbar och en lisa för själen för en jäktad stadsbo, alltså läge för en prioritering.

I begreppet skogsvård kombinerat med självverksamhet åsyftas sysslor som ungskogsröjning av varierande art. Det kan spänna allt från plantröjning i en självföryngring av tall till en regelrätt ungskogsröjning eller för den delen en slutröjning när inte älgen längre kan nå tallens toppskott. Det kan även vara en underröjning inför en maskinell gallring eller hyggesrensning för slutavverkning. I sort sett kan alla arbetsinsatserna utföras med röjsåg som är ett utmärkt redskap men som man nog lämpligen bör ha gått en kurs i innan för att få ett bra resultat och vara skonsam mot kroppen.

Nyligen gjorda planteringar som finns på alla skogsfastigheter kan behöva en arbetsinsats om gräs- och örtvegetationen tenderar att kväva plantorna genom att befria plantorna från allt för närgången vegetation.

Många skogsägare är också intresserade av jakt och kan göra insatser inför den till hösten stundande jaktsäsongen. Det betyder att jakttorn kan behöva ses över och i vissa fall flyttas och siktröja på fasta jaktpass. Detta kan lämpligen också kombineras med att se över status på rågångarna till fastigheten. Rågångarna bör vara väl uppröjda och tydligt markerade. I gränserna finns stenar uppsatta i hörn och vinklar ofta med riktstenar som visar riktningen till nästa vinkel. Stenarna tillkom för länge sedan och dessa ska man vara rädd om så att de inte skadas och rubbas. För att lättare se gränsen är det lämpligt att märka upp gränserna med käppar av plast, aluminium eller trä.

När man ändå är i sin skog och arbetar kan man också tänka på behovet av kommande avverkningar som gallring och för den delen även kommande slutavverkningar. När man är i skogen så har man förmodligen sin skogsbruksplan med sig antingen i pappersformat eller i sin platta och då kan man analysera utifrån planen prioritering för de gallringar som står på tur och samma sak när det gäller slutavverkningsobjekt om man har behov av likvidförstärkning för någon investering för något ändamål. Har man skaffat sig en egen bild av vad som behöver göras i avverkningar så är man förberedd när man som vanligt är, att man bollar tankarna med sin kontaktperson från företag eller organisation som åtar sig att utföra avverkningarna och likaså ta hand om virket.

Om skogsägaren utgörs av en familj med barn och föräldrarna som tagit vid efter någons föräldrar är angelägna om att barnen en gång ska ta vid efter dem så kan den processen förberedas. Barnen involveras i ägandet och skötseln successivt, det kan passa under sommarlov och semester men det ska ske på ett klokt och förståndigt sätt, utan tvång då kan det bli riktigt bra för framtiden.

Vistelsen på den egna skogsfastigheten under sommaren förflyter för det mesta utan större problem. Vädret kan naturligtvis skifta och det är i grunden helt normalt och bra. För att skogen ska må bra och växa optimalt så är en mix av nederbörd och varma soliga dagar det bästa.

Det värsta som kan inträffa är nog att elden kommer lös i markerna. Vi har alla i minnet den stora skogsbranden som härjade i Västmanland sommaren 2014. Branden startade den 31 juli och när den tog slut så hade 13 800 ha brunnit och 25 byggnader brann upp eller skadades och krävde dessutom ett dödsoffer. Det var ett skräckscenario som vi hoppas slippa uppleva någonsin men som kan inträffa om det vill sig illa.

Upptakten till jättebranden är känd och alla som arbetar i skogsbruket med maskiner vet om riskerna och ska agera så att det helst inte uppstår en brand. Om det skulle uppstå en brand ska vederbörande veta hur man ska agera för att få stopp på branden så snabbt och effektivt som möjligt. Branden i Västmanland startade i samband med att en skogsmaskin utförde markberedning på ett hygge och då finns en stor risk för gnistbildning när aggregatet och maskinens band nöts mot berg eller stenar. Ris som finns på hygget, kan vara kruttorrt efter en längre torrperiod kan antändas. Beroende på väderomständigheterna inför att utföra markberedning så kan ett beslut från företaget vara att avvakta lämpligare väder som minskar risken eller om man ändå anser att man kan utföra markberedning så måste man vidta åtgärder med bevakning under och efter arbetet så att man kan upptäcka en spirande brand så tidigt som möjligt och få den släckt. I Västmanland så uppstod en brand enligt ovan men uppenbarligen insåg man inte risken till fullo och branden fick ett ödesdigert övertag som det tog lång tid få bukt på med förödande konsekvenser. Ansvarsfrågan för hur branden uppstod är ännu inte slutligt avgjord.

Det är inte enbart vid markberedning som brand kan uppstå utan det kan även uppstå när man skotar ut virke från en avverkning, men här finns maskinen på plats en längre tid och har bättre uppsikt. Markberedaren flyttar mellan objekt som ligger förhållandevis långt från varandra och då kan en pyrande brand blossa upp långt senare när det kanske börjar blåsa.

För att undvika skogsbränder som kan uppstå i samband med maskinellt arbete som markberedning så måste man ha god koll på vädret och dess utveckling. Personalen måste ha utbildning så att man kan agera rätt om det skulle hända och om det är risker men att man ändå kör så måste det ordnas med tillräckligt god bevakning.

Bränder har ofta en naturlig koppling till torrt och varmt väder men motsatsen i väder alltså mycket nederbörd kan också ställa till besvär dock inte jämnförbara med en brand som kan breda ut sig över större områden. Vid avverkningar när det är extra blött i markerna så består skadorna av att det blir djupa spår där virket transporteras ut till bilväg. De djupa spåren ser inte bara bedrövligt tråkiga ut utan de har också andra konsekvenser, man kan inte ta sig fram med en mindre jordbrukstraktor och spåret kan även dämma upp vatten och det kan hämma växten för angränsande träd och dessutom ge skador på rotsystemet till nära stående träd.

När det gäller körskador så undviker man dem bäst med planering dels genom att välja bestånd efter optimal årstid för avverkningen och dels i en noggrann detaljplanering var man ska förlägga den så kallade basvägen där virket ska köras ut. Terrängen är skiftande och man har berg och andra marktyper som klarar mer än andra. Dessutom kan man för kortare sträckor förbereda transporterna genom att bädda med ris eller träspångar att köra på.

Uppstår ändå körskador så finns idag insikten hos de flesta inblandade att det gäller att laga skadorna snabbt gärna med en mindre grävmaskin då läker skadorna relativt snabbt. I det sammanhanget har det skett en stor och positiv förändring från 1960-1970-talen till i dag för uppstår skador så lagas de i de flesta fall snabbt till allas glädje som vistas i skog och mark. Det finns företag, som exempelvis medlemsföretaget Södra, som föredömligt tagit initiativ att erbjuda sina medlemmar en körskadegaranti kopplat till avverkningar som utförs som innefattar att hänsyn tas till lämplig avverkningstidpunkt och utförande och skulle ändå skador uppstå så åtgärdas dessa.

Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhet i vårt svenska skogsbruk i princip kan bedrivas året runt om det bedrivs med sunt förnuft, god planering och väl utbildade och ansvarskännande entreprenörer och anställda.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM