Årets Östgötabonde 2016: Familjen Johansson Eneberga lantbruk. Tomas Johansson tar emot diplomet.
VRETA KLOSTER (JB)
Hushållningssällskapet har fått ekonomin åt rätt håll och satsar framåt. Årets stämma besöktes i år av riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) som höll ett föredrag. Utmärkelser, däribland den till Årets Östgötabonde delades traditionsenligt ut.
Besökarna till årets stämma i Hushållningssällskapet kunde se den maskin till försöksverksamheten som presenterades under förra stämman och förevisades vid en lunchaktivitet på klustret. Den stod framkörd inför stämman. På Hushållningssällskapet är man mycket nöjda och förhoppningsfulla över det här unika tekniska undret.
Till stämmans ordförande valdes Michael Cornell och till sekreterare Susanna Olofson. Valberedningen hade gjort ett gediget jobb. Deras förslag gick igenom utan diskussion. Två nya styrelsemedlemmar valdes in, Karin Lorin och Claes Mattsson. Revisorerna kunde meddela att de funnit räkenskaperna vara i ordning och ansvarsfrihet beviljades av stämman.
Utöver sedvanliga förhandlingar gästade riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) stämman och berättade om sitt arbete. Hon är ledamot av det verkställande utskottet, miljöpolitisk talesperson samt vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. En lämplig omständighet är att hon både är agronom och har arbetat som lantbruksrådgivare i Skåne med bland annat med rådgivning kring lantbrukets miljö- och klimatpåverkan. Kristina Yngwe var också andranamnet på Centerpartiets lista inför valet till Europaparlamentet.
– Jag är ganska ny i politiken, berättade hon.
Parisavtalet 2015 om klimatet var en given punkt i Yngwes föredrag.
– Jag var själv på plats. Klimatmötet ställer krav på Sverige. Till 2045 ska vi ha minskat utsläppen med 85 procent och vara klimatneutrala.
Hur det här kommer påverka de gröna näringarna och vilka krav som kommer ställas på jordbruket vet man ännu inte.
– Skogen påverkas också. Det finns de som tycker skogen ska stå kvar och binda koldioxid. Jag själv förespråkar ett aktivt skogsbruk. Nästan allt vi behöver kan vi göra av skog och lantbruk.
Landsbygdsutvecklingen är en annan punkt som utreds i riksdagen.
– Jag hoppas på samstämmighet i slutet av utredningen. Vi har bland annat sett till hur politiken påverkat landsbygden de senaste 30-40 åren.
Kristina Yngwe berättade att den stora urbaniseringen inte endast handlar om att folk flyttar till de tre storstäderna utan även till regioners centralorter. Det i sig är per definition urbanisering, men i praktiken bor människor alltså ofta i en annan definition kvar.
– Det måste finnas tillgång till bredband över hela landet. Vårt förslag är att 100 procent ska ha tillgång till hög kapacitet 2025, men det betyder inte 100 procent fiber.
– Man ska se IT som det femte transportslaget. En infrastrukturell fråga kan frigöra andra pengar.
Livsmedelsstrategin var ännu ett ämne som Kristina Yngwe berörde. Hon berättade att den nationella livsmedelsstrategin kommer presenteras i maj juni.
– Det är ett tufft läge för svenskt lantbruk. Mjölkproduktionens kris ställer krav på oss och vi måste se till att ha en bra konkurrenskraft i svenskt lantbruk.
Under frågetillfället efter föredraget kom kemikalieinspektionen upp, beskriven som dysfunktionell. Vårrapsen och lökproduktionen drabbas hårt av stelbenta regelverk. ”Vi exporterar miljöproblem!”, sa frågeställaren. Kristina Yngwe är medveten om kritiken mot kemikalieinspektionen som hon säger inte är någon nyhet. Det finns en längre historik av det här och man ska bjuda in till samtal om eventuellt andra direktiv.
Ordförande Bengt Pettersson berättade om året som gått.
– Vi har både gasat och bromsat, sa han.
Han nämnde det försenade landsbygdsprogrammet och ett lite sämre börsår 2015, men att utvecklingen går åt rätt håll.
– Vi har förbättrat rörelsekapitalet med en miljon, har ändå ett fortsatt underskott.
Den nya maskinen är något man hoppas ska generera nya kunder. Han återkom senare till förkortningen G U D. som står för Globalisering, urbanisering och digitalisering. Det är tre viktiga faktorer att förhålla sig till.
Hushållningssällskapets vd Christoffer Andersson var även han inne på konsekvenserna av avsaknaden av landsbygdsprogram och inriktningen för sällskapet.
– De tuffa beslut vi fattat har visat sig vara de rätta. Vi har fått mer flyt i organisationen än för två år sedan. Vi kan inte driva projekt med underskott som sedan måste tas ut som högre avgifter från våra kunder.
– Vi märker att vi har ett fantastiskt starkt varumärke och en otroligt stark organisation. Det är tuff konkurrens i Östergötland. Vi ska följa den utstakade vägen. Det är viktigt att kunna definiera vårt uppdrag.
En motion hade kommit in som berörde prövning av nya grödor. Med mångkulturen kommer en öppning för andra livsmedel och en potentiell ny marknad.
Försöksledaren Lennart Johansson kunde berätta att bara 30-35 procent av försöken har officiella resultat. Resten är beställningar som inte får publiceras. Underförstått kan många nya grödor testas i tysthet. Bland de etablerade nya finns numera majs och solros som är sena grödor. För sojabönor går nordgränsen här och odlingen har inte så bra förutsättningar. Däremot passar åkerböna utmärkt hos oss och där finns mer att utveckla.
I slutet av stämman delades traditionsenligt utmärkelser ut. Erik Månssons pris tilldelades Lantmännen Agro etanol, Norrköping, Årets Offentliga Kök gick till Östgöta Kök, Norrköping och till Årets Hushållsnämnd utsågs Aska Hushållsnämnd.
Årets Östgötabonde, en utmärkelse som är ett samarbete mellan Länstidningen och Hushållningssällskapet, stod förstås också på dagordningen. Länets otroligt duktiga och drivna lantbrukare betyder en hård konkurrens. I år visades det kanske mer än någonsin då rösterna fördelades på 39, 31 och 30 procent mellan de nominerade. Det var mycket jämnt. Årets Östgötabonde blev familjen Johansson, Eneberga lantbruk.
Text och bild: BO BÄCKMAN
