Kolning för sjunde året vid Sjölunda såg i Godegård
GODEGÅRD
Det blev nära nog en folkfest när den sjunde milan i Godegård revs vid Sjölunda såg. Efter kolningen i september har milan legat under sitt stybbtäcke för att nu täckas av. Det är något speciellt att se om det blev bra kol och hur mycket kol milan gav.
Ett väldigt dammigt arbete är det att fylla korgarna vid milan. De vedträstora bitarna ska sedan hackas ner till mer hanterbar storlek, lagom för grillar. Ännu mera damm. Vid krossen sorteras en del bitar bort som inte kolat färdigt innan den transporteras upp på ett transportband och sen ner i säckar. Absolut ännu mera damm! Dammet är så fint pulveriserat och av den sorten som kryper in överallt.
I år hade de flesta som hanterade kolet munskydd. Man har blivit vis av skadan så att säga. Mycket grillkol brukar det bli och Anders Nylund, milarbas, trodde att milan nog skulle ge drygt 1000 säckar prima grillkol. Ger en mila utbyte på 30 procent sägs det vara bra. Sjölundamilan har ett utbyte av cirka 40 procent. – Det är för att vi är så noga med inresningen och passningen, påminde Anders.
Var annan timme klubbar vi så det inte ska bli några fickor i milan. Vi har också väldigt lite frät i den. För den som inte varit vid en mila och hört facktermerna betyder inresning att man ställer veden, i detta fall björkved, tätt, tätt mot mitten. Med den tjocka änden nedåt, så det är därför milan får sin form. Sen kläs den med granris och kolstybb. Klubbningen går till så att man med en stor träklubba bankar på milan så att det inte blir några tomrum när träet kolar till kol.
Om det blir ”frät” har det varit lite för varmt på det stället och istället för att bli fina kolbitar, har det bara blivit ett pulver. Det serverades kolbullar och/eller kaffe med dopp för den som ville och av köerna att döma hade damerna som serverade fullt upp att göra. Det är Godegårds SK Cykels medlemmar som står för kolmilningen och all inkomst man får av försäljningen går oavkortat in i verksamheten igen.
Text och bild: EVA CARLSSON
