De flera tusen människorna i publiken njöt i stora drag av skådespelet.
VRETA KLOSTER (JB)
Förra året kom cirka 5 000 besökare till kosläppet på Vretagymnasiet. Folkfesten fortsatte i samma spår när årets kosläpp hölls. Programmet var fullt, korna var glada, vädret var toppen likaså stämningen.
Det är något med kosläpp som gör dem till något av en folkfest som lockar mängder av besökare i mycket stora antal. Släppen har kommit att bli en av vårens höjdpunkter, en tradition för många och en ny upplevelse för andra. Det här är också en chans att få kontakt med djuren och lantbruket, matens och mjölkens ursprung.
Ett kosläpp med ett utbud av kringaktiviteter som skiljer sig en del från andra ges på Järngården eftersom det sker på ett naturbruksgymnasium. Det som har att göra med själva betessläppet, som kosläppet också kallas, är dock som på andra gårdar. Järngården brukas av Vreta Naturbruksgymnasium och ägs av Region Östergötland. Man brukar kunna träffa bonden själv när det är kosläpp, här kunde man träffa elever och personal.
Vretagymnasiet hade ett verkligt fullmatat program med något för alla åldrar. Lantbrukseleverna hade utställning av lantbruksmaskiner, djureleverna erbjöd barnen att träffa djur och det fanns käpphästhoppning. En traktortaxi körde mellan maskinhallen och en visning av plöjning, transporteleverna visade upp sina lastbilar, det fanns körsimulatorer, skogsmaskiner med mera. Hästeleverna hade rid- och dressyruppvisning samt hade förstås ponnyridning. Det fanns även servering.
En av besökarna var sjuåriga Marcus som var där med sin mamma. De har försökt besöka kosläpp förut men fick vända då köerna på vägen var för långa för att de skulle hinna fram i tid. På Järngården passade Marcus på att göra det mesta som fanns att göra, kanske framför allt att träffa djuren i den lilla hagen.
Hundar, kalvar och lamm fanns där. Smågrisar fanns också, fast på en annan plats, men på grund av smittrisken fick inte besökarna klappa dem. Vilket djur tycker du är roligast att träffa, Marcus?
– Kalvarna! Jag har klappat hundar, lamm och kalvar.
Han hann med käpphästhoppning där han fick diplom, skolans maskinsimulatorer och annat innan det blev dags för korna.
Stunden innan själva kosläppet kom mängder av besökare. När alla började samlas vid beteshagen insåg man hur många det verkligen var på området. Förra året var det 5 000 och det var inte färre i år, enligt skolan. Någon exakt siffra fanns inte att tillgå förrän efter dagen.
Rektor Elisabeth Bringer Hallberg talade en stund inför kosläppet. Hon berättade om sådant som skolan, kor, kosläpp förr och nu och Arla som skolan levererar mjölken till.
– Förr var kosläpp en stor dag och en jobbig dag, sa hon. De flesta korna var bundna hela vintern och inte vana med att röra sig fritt. Idag är nästan alla i lösdrift i ladugårdarna.
Det här gör att kosläppen var en vildare tillställning förr och att det därmed var en större risk att korna gjorde sig illa under den första stundens ”kravaller”. Vretaskolans kor mjölkar i genomsnitt 11 000 kilo per år och ko. Naturbruksgymnasiet, ett av Sveriges största, har flera inriktningar såsom skogsbruk, lantbruk, hästhållning och transport.
– Eleverna har stora möjligheter att få jobb. I stort sett alla som vill kommer få jobb.
Så kom de första korna ut. Efter några steg satte de av med fart ut mot betet. Resten av korna kom direkt efter, nästan som från ingenstans. Några skuttade, andra skyndade. Publiken var förtjust. Koflocken sprang ett varv i hagen och vände åter mot djurstallet, men där fick de inte gå in igen. De var lika nöjda för det och ägnade sig istället åt att njuta av vädret, gräset och att nyfiket studera publiken.
Text och bild: BO BÄCKMAN
