Förbud för betningsmedel ett hot mot rapsen
ÖSTERGÖTLAND
Sedan förra våren råder ett tvåårigt förbud mot betningsmedel med neonikotinoider för att skydda inte minst bin då dessa inte mår bra av ämnet. Rapsen betas med neo nikotinoider och oron finns för att grödan hotas i Sverige. Alternativet till betningen är en ökad sprutning.
Bakgrunden till stoppet av neonikotinoider finns i den växande majsodlingen i Europa med följande ökad användning och bidöd i spåren. Uppfattningen att ämnet orsakar bidöd i Europa finns hos Efsa som är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och hälsa. Det har förekommit massdöd av bin i samband med sådd av gröda betad med neonikotinoider, men samtidigt har andra faktorer uppträtt som direkt anses ha orsakat detta.
Hur det egentligen förhåller sig med den påverkan neonikotinoider i betning har på bin är inte glasklar. En stor direkt exponering av substansen är otvivelaktigt skadlig om inte avgjort dödlig. Betningen betyder en avsevärt lägre koncentration eller exponering. Agronom Albin Gunnarson, Sveriges frö? och oljeväxtodlares representant, har varit med i en projektgrupp där neonikotinoider och bin studerats under svenska förhållanden.
Man har inte kunnat konstatera negativa effekter på honungsbin. ”Honungsbisamhällena växte sig lika stora, producerade lika mycket honung och överlevde vintern lika bra, oavsett rapsfältets behandling”, står det i ett meddelande från Frö? och oljeväxtodlarna i april 2015. Jordhumlor och murarbin klarade sig sämre, men man hänvisar där till en för liten datamängd för att kunna dra några säkra slutsatser.
De framstår dock som känsligare på grund av sitt annorlunda levnadssätt. Stoppet för betningen är oroande för svenska odlare och övriga berörda. Skillnaden mellan de stora arealer majs i bland annat Centraleuropa och rapsfälten i Sverige finns med. Några menar att förhållandena inte är jämförbara. Oavsett vilket så står svensk rapsodling inför ett påtagligt problem, kanske hot.
I samma meddelande efterlyser man nya lösningar för den svenska våroljeväxtodlingen. Orsaken är att ”Våroljeväxtodlingen minskar från 50 000 hektar före förbudet, till cirka 5 000 hektar i dagsläget.” I Sörmlandsbygden kunde man nyligen läsa de flesta lantbrukarna där valt att inte odla vårraps. Hur ser det ut i Östergötland? – Det har gått ner en hel del här med, säger Anders Månsson på Hushållningssällskapet Östergötland.
Redan förra våren trädde stoppet för neonikotinoider i kraft. Framför allt har vårrapsen definitivt minskat. – Det är klart ett problem men samtidigt är det lite tur att det går med höstraps istället. Det har varit gynnsamma höstar för höstraps och nu efter en mild vinter har nästan all raps överlevt. I Sörmland är kanske vårraps ett bättre alternativ. Man ser exempel på att odlare istället måste bespruta mer.
Någon hade tvingats spruta åtta gånger på en säsong. Vad är miljönettot för stoppet? Har det rent av blivit värre?
– Det är riktigt att förbudet medför behov av mycket mer sprutning. Ökad besprutning ökar risken för resistensproblem. Det är en skillnad mellan besprutning och betningsmedel. Framför allt är det en fråga om den mängd rester av substansen som är kvar i plantorna.
Jämförelsen liknar den att späda ut saft. Koncentrerad blir för stark för de flesta, men alltför utspädd smakar den just inget alls, säger Anders Månsson. Blir det alltså färre av de vackra gula fälten framöver? – Om inte heller höstraps kan sås i stor omfattning, ja då blir det mindre raps i Sverige, anser Anders Månsson.
Text och bild: BO BÄCKMAN
