Stora mängder mat försvinner redan innan mataffär och konsument
Hälften av de odlade jordgubbarna tas aldrig om hand. En stor orsak är personalbrist som gör att jordgubbarna inte hinner plockas i tid. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
En tredjedel av de svenska morötterna och hälften av jordgubbarna lämnar inte ens gården. För att minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka… livsmedelsförsörjningen är det tidiga matsvinnet en avgörande fråga att ta tag i.
Matsvinnet har diskuterats flitigt de senaste åren, men i debatten talas mest om det svinn som matbutiker och konsumenter står för och vad man som handlare och privatperson kan göra för att minska sitt svinn. Mycket av vår svenska mat går dock till spillo redan innan den hamnat i butiken, det visar fyra nya rapporter från Jordbruksverket.
Betydande mängder potatis, morötter, jordgubbar och kvarnvete blir aldrig mat. Det handlar om livsmedelsförluster på gårdar, packerier och kvarnar när det som var tänkt att bli mat blir kvar på åkern, används till foder eller blir avfall.
Rapporterna visar att: En tredjedel av morötterna som odlades och packades i Sverige 2021-2022 blev inte mat varav merparten, 30 000 ton, sorterades ut efter skörd. 17 procent av den odlade mängden matpotatis 2021, eller 75 000 ton, lämnade inte gårdar eller packerier för att bli mat.
Efter avslutad skörd kan det finnas stora mängder jord – gubbar kvar i fält. En fallstudie i juni 2022 visade att upp emot hälften av jordgubbarna var kvar i fält och att en stor del var klass 1-bär.
Tre procent av det odlade kvarnvetet, totalt 55 000 ton, förstördes i fält 2020 på grund av viltskador och väder, men andelen kan vara större hos utsatta odlare. Kvarnvete som inte uppfyller kvalitetskraven för livsmedel, och en stor del vetekli, används till foder.
Ett exempel som visar hur stora mängder det handlar om: Potatisen som inte lämnade gårdar och packerier för att bli mat under 2021 motsvarade samma mängd som behövs för 1,6 miljoner svenskars årliga potatiskonsumtion.
När mycket arbete och resurser har lagts på att grödorna ska bli livsmedel är det såklart både en miljömässig och ekonomisk förlust när det inte blir så.
– Det är viktigt att förebygga livsmedelsförluster för att minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka livsmedelsförsörjningen. Det går helt i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.
Det finns många skäl till varför så mycket mat försvinner under produktionen. I odlingen kan grödorna förstöras av exempelvis vilda djur. Hur kvaliteten blir påverkas också av torka, kraftiga regn, svampsjukdomar och insekter. Potatis och morötter kan skadas vid upptagningen, bli dåliga under lagring eller sorteras bort på grund av kvalitetskrav.
Jordgubbar mognar snabbt vid varmt väder. Brist på arbetskraft gör att en del av bären som hade kunnat gå till butik eller förädling inte hinner plockas.
Mycket potatis och morötter blir dock foder eller avfall trots fullgod livsmedelskvalitet. För att mer ska kunna bli mat behövs satsningar på odlingsmetoder, teknik och kunskap för att skydda grödorna från växtskadegörare och vilt. Insatser som att dränera, bevattna, göra prognoser, skörda, kyla och lagra. Kvalitetskraven behöver också diskuteras med köpare och konsumenter. Till exempel sorterades många morötter bort innan de nådde handeln för att de var avbrutna, hade fel storlek eller var helt normala.
– En konsumentundersökning visar att merparten av konsumenterna kan tänka sig att köpa potatis, frukt och grönsaker med små skönhetsfel, avvikande skal och form, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.
Det behövs också ökad förädling och utveckling av produkter där mer av de svenska råvarorna som inte säljs färska till butik ändå kan tas tillvara.
– Ökad kunskap om livsmedelsförluster gör det möjligt för oss i branschen att jobba med förbättringar. Men det ger också underlag för andra aktörer i livsmedelskedjan inklusive myndigheter och andra samhällsaktörer, att verka för att mer ska bli mat från vår svenska produktion, säger Marcus Söderlind på LRF Trädgård.
Text: TOBIAS PETTERSSON
