Maskinellt och tekniskt avancerat med högre säkerhet
Med förenade krafter spännes lasset fast på kälken med hjälp av en spännbjörn. Lasset är betydligt mindre än på en modern skotare, men markskadorna är i det närmaste obefintliga.
VALDEMARSVIK (JB)
Den maskinella utvecklingen inom skogsbruket har varit – och är – minst sagt enorm. Sedan hästen ersattes av traktorn och skotare, processor, skördare och annat utvecklats, är skillnaden enorm. Stocksågen ersattes av motorsågen, vilket var en revolution. Men idag är motorsågen inte alls på samma sätt dominerande. Säkerheten ligger dessutom på en helt annan nivå.
Skogsarbete har alltid varit ett tungt och även riskfyllt arbete. I dag har maskinerna tagit över de tunga momenten och de risker som tidigare fanns har minimerats. Nu ligger riskerna på ett annat plan. Arbetet är monotonare och därmed är risken för andra förslitningsskador större. Att köra en skördare kan inte sällan leda till att den största tröttheten sätter sig i huvudet.
De sägs att jobbet kan jämföras med att vara stridspilot. Man riskerar ju förstås inte att bli nedskjuten. Det är i så fall detta om man fäller träd på sig själv. Inte speciellt troligt kanske och dessutom är hytten stadig. Jämförelsen med stridspiloten ligger på det planet att det hela tiden ska fattas många och snabba beslut. Något som skapar mental trötthet och kan förorsaka stress.
Jobbet har även blivit mera ensamt. I varje fall i fysisk mening. Uppkoppling mot världen i övrigt förekommer ju. Förr hade man inte sällan arbetskamrater och man kunde pratas vid. Vid körning med häst fanns också någon att kommunicera med. Svaren från skotaren ligger definitivt inte på samma plan som från en häst. Stora maskiner har under årens lopp medfört markskador.
Miljötänket har inte alltid hängt med den övriga utvecklingen. Det har varit en betydande skillnad mellan det storskaliga skogsbruket och på de mindre enheterna. Idag ligger stort fokus på att minimera skadorna på marken. En hel del skog avsätts som reservat och särskilda nyckelbiotoper lämnas orörda för att främja den biologiska mångfalden.
Ett konstaterande beträffande nyckelbiotoper och en Brasklapp till slut.De flesta nyckelbiotoperna har skapats genom det småskaliga skogsbruket, utan några pekpinnar och myndighetskrav. Det har funnits med en förvaltarskapstanke. Trycket från myndigheterna att bevara mer mark av nyckelbiotopsklass, kan emellertid få motsatt effekt. Inför risken att inte få bruka sin skog, ”städas” sådant bort. Detta kan bli effekten av att frivillighet och omsorg ersätts av tvång.
Text och bild: HANS ANDERSSON
