Carl Ankarstrand, skogsinspektör på Södra, pekar på den slamdamm som avslutar skogdiket. Han inspekterar jobbet tillsammans med entreprenören Daniel Heran, samt skogsägarna Christina och Thomas Béen.
VALDEMARSVIK (JB)
Arbetet med dikesrensning på Fyllingarums säteri är i full gång. Entreprenören Daniel Heran kör med sin 16- tons bandgående grävmaskin. Skogsinspektör på Södra skogsägarna, Carl Ankarstrand och skogsägarna Christina och Thomas Béen är i arla morgonstund ute i skogen för att se hur arbetet fortlöper, samt diskuterat det med Heran.
– 30-40 procent av de befintliga skogsdikena är i behov av att rensas, säger Carl Ankarstrand.
Under 1970- och 1980-talet grävdes det en hel del skogsdiken och dessa är i många fall i behov av att rensas.
– Att rensa dikena är ju en investering för framtiden som ger en värdeökning på skogen, framhåller Christina Béen.
Klart är att en rätt utförd åtgärd av detta slag ger ökad tillväxt av skogen. Men dikningen för även med sig en hel del andra mervärden. Träden blir inte så stormkänsliga – något att tänka på med klimatets förändring och mera extrema väder. Genom att det inte är så blött i markerna, så söker sig rötterna djupare, samtidigt som torrare mark är generellt sett stadigare.
– Det är också en fördel vid kommande gallringar och slutavverkning, eftersom markens bärighet ökar och att man därför undviker körskador i större utsträckning, säger Christina.
Hennes man Thomas framhåller också att de gator i skogen som bildats i och med att man huggit och röjt för att grävmaskinen ska ta sig fram också är utmärkta skjutgator i samband med jakten.
– Jag hoppas att intresset ska öka. Det är en bra åtgärd för skogen och skogsbruket att rensa dikena, säger Ankarstrand.
Han menar att med tanke på att marken är bördig där det dikas på Fyllingarum, det lär vara gamma sjöbotten, så ger en åtgärd av detta slag en större tillväxtökning än om det är kargare marker.
Daniel Heran som utför jobbet gör lite olika arbeten med sin grävmaskin, men jobben i skogen utgör en stor del. Det ställs speciella krav på den som ska göra ett jobb av detta slag. Det krävs certifiering som innefattar både blått och grönt kort. Det blå kortet handlar om vatten och det gröna om miljön i stort.
– Jag har gått kurser för att ha kunskap om hur man ska jobba och vilka miljökrav som gäller, säger Heran.
Bestämmelserna säger ju att det inte får dikas till större djup än vad det ursprungliga diket var. Med tanke på hur det ser ut innan arbetet börjar, då det inte syns mycket av det tidigare diket, kan man ju som lekman på området undra hur detta ska gå till.
– Det syns väldigt väl på jordstrukturen om man går för djupt, säger Heran.
Själva avslutningen på dikena sker inte direkt ut i en sjö eller något annat dike eller vattendrag. Allra helst ska man släppa vattnet i en sumpmark, där det får tid på sig att filtreras.
Annars kan man anlägga en slamdamm. Den görs på ett sådant sätt att vattnet som rinner in i dammen får vattnet att cirkulera. Detta medför att slammet samlas i mitten av dammen och sjunker till botten där.
Denna damm är självfallet extra viktig när diket är nyrensat, men även vid kraftig nederbörd framöver. Extremt väder är säkert sådant vi får vänja oss vid, på grund av den påverkan på klimatet som ägt rum. Även om skogsmarken i sig är en sådan mark som har en lugnande inverkan på vattnets framfart. Skogen kan som bekant ha en lugnande inverkan även på människor som vistas där.
Text och bild: HANS ANDERSSON
