Inne i ett av de två stora växthusen där plantor av gran, tall, björk och masurbjörk växer.
LYSVIK (JB)
I ett stort, gammalt hus, troligen disponentvilla från 1892 byggt i Ekshäradstimmer, bor sedan 1982 Britta och Lennart Lilliehöök. De kommer ursprungligen från Garpenberg i Dalarna. De behövde en fastighet med mycket skog eftersom det var skogen de var utbildade på och här söder om kyrkan, vid järnvägsövergången fann de sitt ställe.
Paret träffades under utbildningstiden på Skogshögskolan i Garpenberg där Lennart blev doktorand och jägmästare. När de skulle flytta efter utbildningstiden så sökte de sig till Lysvik, som inte låg alltför långt borta. Det var egentligen en slump som förde dem hit. Här har de tre barnen växt upp och här startade de det företag som de byggt upp från början.
De senaste 15 åren har Britta veckopendlat, dels till Oslo och dels till Malung där hon arbetat med arbetslösa och sjukskrivna. Hon har läst på universitetet och lärt sig studie- och arbetsvägledning. Britta har även arbetat åt vuxenskolan.
– Under en period arbetade även jag i Oslo, då jag skötte plantor på varuhusen och flygplatsen bland annat. Det var ju inte så roligt att vara ensam här hela tiden så jag åkte iväg till Britta, säger Lennart och skrattar.
– Men nu är vi pensionärer och håller oss här hemma på gården Åsen, säger Britta.
Vi pratar fruktträd och här på gården finns mellan 20 och 30 äppel- och päronsorter.
– I höstas var det ingen som hade äpplen i Lysvik utom vi, berättar Lennart. Eftersom vi har bikupor och det var några varma, fina dagar vid pollineringstiden, så flög våra bin, lite trögt och klumpigt, några meter till våra fruktträd och pollinerade. Sen blev det kallt och bina stannade i kuporna, men många, fina äpplen fick vi, berättar Lennart.
– Vi säljer honung, mest norröver in i Dalarna, men inte i några stora mängder. Bästa skörderesultatet var på 1980-talet, sen tog varroa – kvalstret över och samtidigt var det inte så gynnsamma somrar. Man kan använda en syra som dödar kvalstret men det är mycket pyssel, säger Lennart.
– Vi hade tidigare en handelsträdgård, men det blev för mycket jobb så vi la ner den, berättar Britta.
– Vi säljer skogsplantor över hela Värmland. Vi åker runt till olika skogsbolag och marknadsför oss. Skickar ut annonsblad och annonserar i tidningar. Plantor i kruka sår vi själva medan barrotsplantor sätts på åker där det vid upptagningen inte finns någon jord kring rötterna, berättar Lennart.
På rätt marker är det gran som växer bäst av våra inhemska trädslag. Granvirket är speciellt värdefullt då det är rakvuxet och har små kvistar. Granens träfiber är långfibrigt och är eftertraktat av massaindustrin. Man avverkar granbestånden efter 60 till 120 år beroende på vilken mark granen växer på.
– Vi köper frön till plantorna. Frön kan förvaras i flera år i kyla. Bästa metoden är att fryslagra torra frön i -19 grader i sluten förpackning. De kan förvaras i upp till 20 år. Fröna börjar gro när marktemperaturen är runt nio-tio grader, berättar Lennart.
– Björken är granens moder, säger Britta och menar att dessa träd växer i symbios med varandra. Men att röja är viktigt!
Plantorna drivs upp i kallväxthus och man måste gödsla och vattna under tiden. Från Fryken har paret Lilliehöök grävt och lagt ledning med sprinklersystem, som sprider vattnet fint och försiktigt över plantorna i växthusen. Det säljs 500 000 plantor från Lysviks bioplant varje år.
När tjälen går ur marken sätter försäljningen igång igen och det blir bråda dagar för paret Lilliehöök.
Text och bild: INGEGERD LÖWGREN-JANSSON
