Från okomplicerad trotjänare till högteknologiskt underverk
Gustav Johansson (artikelförfattarens far) sår med sin nyinköpta Volvo Krabat. Infällt: Exakt samma traktor i dag.
SVERIGE (JB)
Traktorn är en riktig arbetshäst som främst används inom jordbruket. Arbetsområdet för en jordbrukstraktor är främst att dra andra fordon. En traktor kan bära, bogsera och överföra kraft till en mångfald redskap som används inom jordbruket. Den är i grunden en ganska enkel maskin som består av en motor, fyra relativt stora hjul och en hytt.
Det var då det, i dag är traktorn ett tekniskt under bestående av de tre komponenterna ovan, men kompletterad med massor av högteknologisk elektronik och hydraulik. På grund av den industriella revolutionen strömmade människor ofta från mer eller mindre oavlönat arbete på familjeägda gårdar och gods till att söka lönearbete inom de nya industrierna. Detta var starten till att utveckla jordbruksredskap eftersom industrilönerna på så sätt kom att höja kostnaderna på arbetskraft inom jordbrukssektorn.
Kostnaden för investeringen i en traktor kunde räknas hem. Man utgick från vad en person kunde uträtta per dag, jämfört med hur mycket arbete som hanns med då traktorn var satt i arbete. Även om traktorn var liten och långsam med våra nuvarande mått så gjorde den lätt samma arbete som en man med häst. Efter en period av ”järnhästar” och ”Järnplogar” kom på 1950-talet behändiga små traktorer som var överkomliga för mindre gårdar. Den populäraste var Massey Ferguson TE20, Grålle, som såldes i 33 000 exemplar i Sverige. Volvo byggde en konkurrent som jag lärde mig köra eftersom min far införskaffade en, nämligen Volvo 425 Krabat.
Krabaten lanserades 1956 som en direkt konkurrent till Ferguson Grålle. Den fanns förstås även i BM version och hette då Terrier. Motorn var den välkända B14 maskinen som ju även tjänstgjorde i PV:n och Amazonen och utvecklade 27 hästkrafter. 1957 hamnade den nya motorn B16 i traktorn och fick då 32 hästkrafter, samtidigt så ändrades modellbetäckningen till 425. 1962 lades tillverkningen ner och efterträdaren fick en dieselmotor och namnet Buster men det är ett annat kapitel. Volvo 425 Krabat tillverkades i 11 193 exemplar mellan 1957 och 1962. Den marknadsfördes verkligen som ett billigare och effektivare alternativ till häst. Från detta utgångsläge har utvecklingen verkligen gått framåt och en traktor på cirka 30 hästkrafter anses nog knappast kunna dra sig själv i dag. En modern jordbrukare behöver i dag minst två, gärna tre traktorer av lite olika storlek; en tungdragare på minst 150 hästkrafter, en allroundtraktor med lastare på runt 100 hästkrafter och så en extratraktor för vissa situationer till exempel höbärgning där det gärna behövs tre dragare. I tävlingen om årets bästa traktor 2019 där vinnaren nyligen tillkännagavs i Bologna har Case IH Maxxum 145 Activedrive 8 slagit de andra två finalisterna från McCormick och Zetor.
En inriktningsvisning ger den amerikanska traktorn Case IH Steiger/Quadtrac 620, som var förhandsfavorit, men kanske var för stor denna gång. Besten väger över 25 ton och kör på band. Tankens kapacitet är på 1 880 liter, så det kostar cirka 28 200 kr vid ett dieselpris på 15 kronor litern att tanka fullt. Motorn är på 12,9 liter har tvåstegsturbo och ger 692 hästkrafter. Traktorn utvecklar en dragkraft på 3 000 newtonmeter. Kanske inte aktuell i Sverige ännu men kan komma på dom riktigt stora gårdarna. En annan spännande utveckling som tveklöst är på väg är självkörande traktorer. Redan nu finns flera modeller i drift där föraren kan vika undan ratten och läsa tidningen medan traktorn klarar plöjningen på i stort sett egen hand. Nästa steg finns som ett fullt utbyggt koncept hos Case med deras ACV (Autonomous Concept Vehicle).
ACV har lidar, (laserbaserad radar), närsensor och säkerhetssystem, plus trådlös teknik som gör det möjligt att övervaka och styra maskinen på distans via en dator eller en surf – platta. Detta innebär att när traktorn är på fältet kan den fungera helt självständigt, vilket eliminerar behovet av en förare för att observera driften och tar därigenom bort behovet av en hytt. Om traktorn kommer i närheten av något som kan utgöra en risk för maskinen, eller som maskinen riskerar att skada, stannar den, ägaren görs uppmärksam och maskinen startar inte om förrän kameraflöden är kontrollerade och ett beslut om huruvida traktorn kan fortsätta tas. Till exempel, om en liten hög halm skulle vara i vägen, kan traktorn instrueras att gå vidare; Om ett annat fordon eller en person kommer i dess väg när det är på fältet eller på en privat väg, kommer ACV att röra sig igen när den andra har gått förbi.
Där fälten kan nås via privata, inomgårds vägar kan ACV även programmeras för att hitta sin egen väg till arbetet. Gårdsägaren eller operatören kan följa traktorns framsteg genom en karta som kontinuerligt uppdateras på en surfplatta eller dator. Han kan till och med se det traktorn ser genom att få direkt tillgång till videokameraflöden från maskinen.
Text och bild: LASSE JOHANSSON
