”Omställningen från konventionellt ofta en fråga om ekonomi”
Infälld bild: Ann-Marie Dock Gustavsson, rådgivare på Rådgivningsenheten Norr, Jordbruksverket. Bild: PRIVAT, Bakgrund: Bild: HENRY RY/PEXELS
SVERIGE (JB)
Allt fler väljer en konsumtion som gynnar en hållbar framtid. Lantbrukare följer trenden och ställer om sin produktion från konventionell till eko.
Det svenska samhället utvecklas dagligen. Samhället blir mer miljöanpassat och allt fler människor väljer ekologiska livsmedel. Enligt Jordbruksverket bestod 36 procent av konsumtionen i offentliga svenska kök år 2017 av ekologiska livsmedel. Samma år satte Sveriges regering ett mål som innebär att 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt år 2030.
När målet sattes brukades 19 procent av Sveriges odlingsmark eko och andelen ekologisk jordbruksmark är generellt sett hög i Sverige jämfört med andra länder, skriver Jordbruksverket. Både inom odling, kött, ägg och mjölkproduktion har andelen ekologisk produktion ökat under de senaste åren.
Överallt från frukt och grönt till varorna i frysdisken skyltas produkter märkta med eko. Bland de krav som ställs på ekologisk produktion finns bland annat kravet som säger att odling inte får genomföras med hjälp av konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. Istället används gödsel från gården för att ge näring tillbaka till åkermarken.
Genom att bedriva en ekologisk produktion framför en konventionell menar Livsmedelsverket att man bidrar till en minskad spridning av detta i naturen.
Det ställs även en rad andra krav på vad gäller djurhållningen på en ekologisk gård jämfört med en konventionell. Djuren ska alltid ha möjlighet för utevistelse där utrymme ges för deras naturliga beteendet och fodret ska vara ekologiskt och till största delen odlat på gården. Det menar Livsmedelsverket.
Intresset av miljö och ekologi bidrar till en större efterfrågan på ekologiska produkter och fler producenter följer trenden.
För att som producent i Sverige bli godkänd att få sälja sina varor som ekologiska krävs det att produktionen blir certifierad. Detta innebär också att producenten får rätt till ersättning för ekologisk produktion. Certifikatet görs utifrån EU-reglerna men därtill finns även möjlighet att certifiera produktionen enligt Krav eller Demeterförbundet, skriver Jordbruksverket.
Jordbruksverket menar att det ofta tar omkring två år att att ställa om växtodling och drygt ett halvår för djurhållning. Produktionen kontrolleras under omställningen och vanligtvis får inte produkterna säljas förrän omställningen är genomförd.
Processen kräver ofta mycket tid och energi och för hjälp och rådgivning finns det flera ställen att vända sig till, menar Ann-Marie Dock Gustavsson, rådgivare på Rådgivningsenheten Norr på Jordbruksverket.
– Västra Götaland har haft beslutskurser där man fick gå igenom sin gård. Där tittade man på lantbrukarens intresse, byggnader och mark och om det passar för ekoproduktion. I Östergötland finns det rådgivare som man kan kontakta vid rådgivning, via Hushållningssällskapet eller Lovanggruppen.
Enligt Ann-Marie blir en omställning från konventionell verksamhet ofta en fråga om ekonomi.
– Om det blir dyrt beror väldigt mycket på vad man har för resurser, vilken mark och vilka byggnader man har. Det kan bli en fråga om byggnadsinvestering, säger hon.
I flera fall kan den som ställer om till ekologisk verksamhet få ersättning. Syftet är att öka den ekologiska produktionen och bidra med positiva effekter på miljö, klimat, djurhälsa och landsbygdsutveckling, skriver Jordbruksverket. Med detta bidrar producenten till att nå målen med Europas tillväxtstrategi 2020.
Tillväxtstrategin innehåller mål, fastställda av det Europeiska rådet och det berör fem olika områden. Sysselsättning, social delaktighet, utbildning, forskning och utveckling samt klimat och energi, skriver regeringskansliet. Dessa mål förväntas vara uppfyllda fram till år 2020.
Text: JOHANNA ÅBERG
