Många lantbrukare i länet har bra förutsättningar
Anders Karlberg driver Åkerby gård utanför Söderköping där han har en biogasanläggning som han kom i gång med 2020. Bild: CAROLINA FRANSSON, LRF
ÖSTERGÖTLAND (JB)
Intresset hos lantbrukarna för att ha en egen biogasanläggning har ökat. Nu kan man samtidigt bli självförsörjande på el och sälja överskottet.
Biogasen har funnits med några år som en del i samhällets energipussel, men av många pionjäridéer på gårdsnivå blev det, av olika skäl, inte mycket. Inte minst var lönsamheten ett problem. Nu har det vänt på allvar.
Det är framför allt två saker som har kommit till:
– Klimatklivet godkänner biogasanläggningar vilket innebär att du får i snitt runt 65 procent i bidrag för att bygga en anläggning, berättar Kristian Petersson, sakkunnig i energi och hållbarhetsfrågor, på LRF Östergötland.
– Du har också fått gödselstödet som innebär att om du använder gödsel som råvara inne i biogasprocessen så får du ett bidrag. Det gör att kalkylen ligger på att du behöver ha en mjölkbesättning på ungefär hundra djur. Över det så är det lönsamt att investera i biogas.
En avgörande del i det här är att man numera även får stöd om man gör el från gödselbaserad biogas.
– Problematiken med Klimatklivet har varit att man inte stöttat investeringar som har bidragit till el för där har man haft ersättning på annat sätt. Det som ger el har man inte finansierat förut och det gör man idag.
– Har man en biogasanläggning så får man kanske ut i snitt 70 procent värme och 30 procent el med en sådan motor.
Biogasen går till en stationär motor som driver en elgenerator.
Han tillägger att det här förstås förutsätter att Klimatklivet får fortsätta. Enligt uppgift ska det fortsätta även med den nya regeringen.
– Biogasen har ökat radikalt vad gäller ansökningar till Klimatklivet. Förra året hade vi över 140 ansökningar till Klimatklivet som var från lantbruk. Nu var det inte bara för biogas utan mycket annat.
Kristian Petersson ser också att biogastrenden utvecklas vidare på flera sätt.
– Den senaste trenden inom biogas är energilagringen. En biogas går hela tiden. Du kan ju ha ett litet gaslager och den senaste trenden är att bygga lagren större så de kan rymma mer gas.
– Det andra alternativet är att använda en form av batterilagring och styra om den. Du har ju störst förbrukning på morgon mellan sju och åtta och fem sex sju på kvällen. Kan du pricka in den, plus att det är väldigt bra betalt tjänar du betydligt mer pengar på biogasen också. Det är den senaste trenden.
Johan Benjaminsson är konsult åt Jordbruksverket och även vd i bolaget landsbygdsprogrammet Han pekar på samma orsaker till uppsvinget för biogas som Kristian Petersson och tillägger:
– Förut kunde man få 40 procent från Jordbruksverket i landsbygdsprogrammet.
– Elen har blivit dyrare och bönder börjar få höga elräkningar. På det sättet är det ett bra sätt att ha egen el.
En intressant del i biogasproduktionen är att olika sorters gödsel ger olika utbyte. Det är skillnad mellan till exempel ko och höns och mellan olika blandningar. Just blandningar är ibland nödvändiga:
– Enbart hönsgödsel går inte att göra biogas av. Det är som med slakteriavfall att det inte fungerar enbart. Man måste tillsätta något annat för det är för mycket kväve i det. Det är på gång en anläggning i Kalmar, men då kommer man ha en utrustning som kommer ta bort en stor del av kvävet först. Sedan ska man göra biogas av gödseln.
Johan Benjaminsson träffar många lantbrukare och säger såhär om läget med biogas i länet:
– Det finns jättemånga lantbrukare i Östergötland som har bra förutsättningar. Det är många som tittar på det.
Text: BO BÄCKMAN
