Peter, Tomas och Bengt-Åke driver Eneberga.
På Eneberga lantbruk på Vikbolandet finns mjölkproduktion, växtodling och man föder upp djur för kött. Familjen Johansson, Bengt-Åke Johansson med sönerna Tomas och Peter driver företaget. Genom medvetna satsningar inför framtiden stärker de gården och företaget.
Herrarna i familjen Pettersson på Kolstorps lantbruk: Örjan, Leif, Tore (Davids son), David och Arvid.
På Kolstorps lantbruk utanför Borensberg finns mjölkproduktion, växtodling och skog. Familjen Pettersson låter aldrig utvecklingen stanna. Att delta på sociala medier, bjuda in till studiebesök, vara med i debatter och liknande för att informera om svenskt lantbruk menar de ingår i arbetet.
Magdalena och Olof Hermelin.
På Fallsbergs gård utanför Skänninge verkar Olof och Magdalena Hermelin. Där odlas färdig gräsmatta, ekologiska grönsaker, spannmål och potatis. Hermelins arbetar med direktkontakt med kunderna, den lokala marknaden, tar emot studiebesök och har väl genomtänkta strategier för att utveckla företagen.
Leif Franzén, Ljungebo, bedriver nötdjursproduktion med sin bror Kenneth. Nu ska de prova Hälsingestintans mobila slakteri.
Bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo har under många år bedrivit nötdjursproduktion på egna och arrenderade marker. När det gäller slakt har det gått till som det brukar, en anmälan om hämtning av djur till slakteriet och transport dit. Nu testar bröderna det första ambulerande slakteriet i Europa som kommer till Ljungebo för att slakta 24 nötkreatur.
Risken för osämja mellan syskonen är det största hindret för att genomföra generationsskifte på gården. Majoriteten av alla gårdsägare i landet tycker att viktigaste faktorn vid ett ägarskifte är att det blir rättvist mellan barnen. Hälften tycker också att det är bland det viktigaste att den som tar över klarar att driva gården vidare.
Analysresultat visar på olika möjligheter att skydda världens viktiga pollinatörer.Ett ökande antal pollinatörer världen över håller på att utrotas genom att deras livsutrymme hotas, många gånger av mänsklig aktivitet. Det hotar i sin tur levebrödet för miljoner människor, såväl som livsmedelsproduktion för miljarder dollar. Det visar den första globala forskningsanalysen av pollinatörer.
Analysen är en tvåårig studie som släpptes i dagarna av IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). Den innehåller även en rad möjliga åtgärder för att effektivt skydda populationerna av pollinatörer.
– Pollineringsrapporten är den första produkten från IPBES sedan starten. Detta är en milstolpe, för nu har IPBES demonstrerat att man kan åstadkomma en kunskapsbaserad och policyrelevant rapport som har goda förutsättningar att komma till användning både i andra globala fora, som t.ex. Konventionen om biologisk mångfald (CBD), och på det nationella planet.
Skillnaden mot en vanlig vetenskaplig rapport är att den är beställd, skriven, granskad och godkänd av en kombination av forskare och beslutsfattare, och även inrymmer traditionell kunskap. Flera svenska vetenskapliga studier har använts som underlag för rapporten, och från SLU har samverkanslektor Riccardo Bommarco deltagit som expert på pollinering. Det säger Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald som är med vid IPBES förhandlingarna i Kuala Lumpur.
Det finns 20 000 olika arter av vildbin i världen. De, plus många arter av fjärilar, flugor, skalbaggar, fåglar, fladdermöss och andra djur, bidrar till pollinationen av växter i världen. 75 % av matgrödorna är helt eller delvis beroende av pollinatörer. Men mer än 40 % av de pollinerande insekterna – särskilt fjärilar och bin – hotas av utrotning. Alltmedan volymen av världens jordbruksproduktion som är beroende av pollinatörer ökat med 300 % de senaste 50 åren.
Det som hotar pollinatörerna är bland annat förändringar i markanvändning, intensifierade jordbruksmetoder, användning av bekämpningsmedel, invasiva främmande arter, sjukdomar och klimatförändringar. Forskningsanalysen visade att bekämpningsmedel, inklusive neonikotinider, hotar pollinatörer över hela jorden, men de långsiktiga effekterna är ännu inte kända.
Pollinatörer hotas även av minskningen av traditionell och lokal kunskap, såsom traditionellt brukande av jorden och upprätthållande av ett diversifierade landskap och trädgårdar.
Den goda nyheten är att det finns en rad olika vägar vi kan gå för att minska risken ör pollinatörer, av vilka vissa inkluderar arbetssätt som baseras på lokal och traditionell kunskap, säger Zakri Abdul Hamid, ordförande för IPBES.
Källa: SLU
Läs hela artikeln på slu.se
