Tidigt populärt med stadsodling i Norrköping
Från vänster arkeolog Göran Tagesson, Ann-Charlott Feldt från Östergötlands museum och Karin Lindeblad från Arkeologerna SHM.
NORRKÖPING (JB)
Norrköping omgärdades av plank, på Saltängen odlades tobak och i Krokeks ristades intressanta inskriptioner på gravstenarna. Det är några av de saker man kan läsa om i nya numret av tidskriften Arkeologi i Östergötland.
För den som är intresserad av Östergötlands historia görs hela tiden nya upptäckter som läggs till tidigare kunskap och successivt skapar en mer fullödig bild över hur vårt län såg ut och fungerade förr i tiden.
Arkeologi i Östergötland är en tidskrift som kommit ut med nästan ett nummer per år sedan 2010. Den produceras av Arkeologerna SHM, Östergötlands museum och Stiftelsen Kulturmiljövård.
Årets nummer presenterades i Bryggaregården i Gamla Linköping, av arkeologerna/redaktörerna Karin Lindeblad från Arkeologerna SHM och Ann-Charlott Feldt från Östergötlands museum. På plats fanns även arkeolog Göran Tagesson som har skrivit en stor artikel om Fröken Löfgrens gård i Gamla Linköping.
Tanken med tidskriften är att vara lättläst och intressant för allmänheten och snabbt presentera några av alla de spännande upptäckter som görs vid arkeologiska utgrävningar i länet. Och responsen för de arkeologiska resultaten har varit god bland läsarna, det finns ett stort intresse bland östgötarna av att lära sig mer om sin lokalhistoria. För den som vill ta del av innehållet finns Arkeologi i Östergötland att köpa på Slotts- och Domkyrkomuseet, Gamla Linköping, Löfstad slott, Norrköpings stadsmuseum samt på Östergötlands museums webbshop.
Årets nummer har inget specifikt tema utan tar ett brett grepp på arkeologin i Östergötland från husarkeologi i Gamla Linköping till stenålderns jägare vid Tåkern.
I årets nummer berättar 24 arkeologer på drygt 60 sidor om stort och smått inom östgötsk arkeologi. Läsaren får veta mer om bronsålderns hällristningar och järnålderns gravar ända fram till 1800-talets stadsgårdar.
Man får ta del av flytten av ett hällristningsblock, se fynd från vikingatida gravar och besöka de avrättade på galgbacken. Här finns läsning om såväl en mäktig gravgåva till ett barn som spåren efter järnålderns odlingar. Gravstenar på en ödekyrkogård berättar om människoöden och i kungens stora hall hittas guldgubbar. Författarna har också passat på att damma av några gamla fynd och titta på dem i ljuset av ny forskning. Kan DNA svara på vilka det egentligen var som låg i gravarna vid S:t Martins kyrka i Skänninge?
Norrköping med omnejd känns extra representerat i årets nummer. Bland annat har Karin Lindeblad skrivit en artikel om stadsodlingarna på Saltängen under 1600- och 1700- talet.
– Där har vi kunnat se att det varit väldigt stora odlingar tidigare. Man har haft tobaksodlingar, som var en jättestor grej i Norrköping, men även kryddträdgårdar. Det har varit en helt annan stadsbild än det man ser idag. Och så var det generellt i städerna, stadsodling är ett jättegammalt fenomen, säger Karin.
Andra artiklar med anknytning till Norrköpingstrakten handlar bland annat om hällristningar som flyttats för att ingå i en utställning på Östergötlands museum, trädgårdsodlingar vid S:t Olofsskolan, en bro från 1700-talet och de tullar och plank som utgjorde Norrköpings stadsgräns. Det berättas om stadens första spinnhus, taktegel med en mystisk stämpel, ett litet ansiktsformat hänge från 700-talet och andra fynd från Bådstorp.
I Krokek berättar gamla gravstenar om lokala levnadsöden. Förra året gjordes en insats så att de skulle bli läsbara.
– De är rengjorda, ifyllda och har fått ett litet tak som skydd. Jag valde ut några som jag skrev om, bland annat klockare Hultsten som var lite rolig och hade rimmad text. På baksidan av stenen fanns hans hustru. Och sen fanns det en fransyska som var gift med en polack som hade en liten vers på franska, där jag har kämpat ihop med en översättare för att tyda vad som står, säger Ann- Charlott Feldt.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
