När djuren äter kvist, repar löv, bryter stammen eller gnager/skalar bark uppstår skador på träden. Minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet är två konsekvenser som orsakas av djurens bete.
Vid ett mycket kraftigt bete kan trädet också dö. De riktigt besvärliga skadorna ur produktionssynpunkt genereras då toppen på trädet betas eller bryts. Även barkgnag kan ge allvarliga skador.
När toppen på trädet skadas förloras en del av höjdtillväxten. Ofta försöker någon av sidogrenarna överta rollen som toppskott vilket ger en permanent skada i virket. Förutom tillväxtförlusten åstadkommer ett bete på toppen en permanent kvalitetsdefekt i virket som kan vara mer eller mindre allvarlig. Då trädet fortfarande är ungt kan utseende på trädet avslöja om det tidigare blivit utsatt för bete. Med tiden försvinner de synliga effekterna medan kvalitetsdefekten inuti stammen finns kvar.
Om barken gnags eller skalas åstadkoms också mer eller mindre allvarliga kvalitetsdefekter. Trädet försöker att valla över skadan med ny bark, en process som kan ta många år. Då trädet avverkas syns denna övervallning bland annat som en missfärgning av virket.Ett träd som barkas löper stor risk att infekteras av parasiter, Denna sekundära effekt av betesskadan försvagar trädet ytterligare och har också allvarliga konsekvenser på virkets kvalitet som blir missfärgat.
Ett högt betestryck påverkar trädslagens sammansättning och vi riskerar att få en artfattigare skog.
