Men hur ska andhonan få ungarna ur boet?
SKÄRBLACKA
På många gårdar ute på landsbygden är det inte helt ovanligt att det finns ett gammalt vårdträd. Trädets betydelse i den gamla folk – tron är att trädet ska ge gården och de boende välgång och lycka. Att skada vårdträdet genom att bryta av grenar kunde ge fasansfulla följder.
Både människor och djur kunde bli sjuka eller råka ut för olyckor. Att plantera träd som växte sig höga kunde även vara ett skydd mot blixtnedslag innan åskledare moterades upp på hustaken. Vårdträdens arter kan växla något beroende på landskap. I Skåne kan en fläderbuske fungera som vårdträd medan björken är vanlig i Norrland.
Vanligast är dock ask, lönn, lind och alm även om en rönn, oxel, ek eller kastanj kan vara ett vårdträd. Det är mer ovanligt att ett fruktträd planteras och betraktas som vårdträd. Hemma hos Christer Widlund och Kjerstin Ferm Widlund på gården Långnäs strax utanför Skärblacka finns gott om lindar, vissa av dem så gamla som ett par hundra år. Om det är några vårdträd som en gång i tiden har planterats för att ge gården välgång och lycka vet varken Christer eller Kjerstin.
Vi köpte gården för femton år sedan, så vi vet egentligen inte så mycket om dess historia eftersom den aldrig gått i vår släkt. Däremot tycker vi träden är vackra och vill sköta om dem på allra bästa sätt. Några är gamla och det känns osäkert hur länge de ska stå kvar, men att såga ner träden är inget alternativ för oss, säger båda enhälligt.
För att uppnå ett bra resultat som även är skonsamt för träden har paret anlitat Peter Hjelmqvist och Emil Kellander, båda är arborister med all den nödvändiga kunskap som krävs för trädvård.
– Gamla träd är vackra att titta på men är även en biotop för andra organismer som insekter och svampar.
Vi kan se flera fågelhål på stammarna där småfåglar bor. Det finns även naturliga hålor i ett gammalt träd och i den här linden som jag precis varit uppe i bor det en knipa som lagt sina ägg, säger Peter och pekar upp mot trädkronan som sträcker sig flera meter upp mot himlen. Här kommer Christer in i samtalet och hävdar med bestämdhet att det inte rör sig om någon knipa utan en gräsand som dristat sig att lägga sina ägg på mycket höga höjder.
– Knipor bygger mjuka och ombonade reden för äggen medan änderna inreder sina bon mer spartanskt. Äggen ser heller inte lika ut och jag har studerat fågelboken och ser att det är en gräsand som bor där uppe. Nu står vi inför ett stort bekymmer och det är hur andhonan ska få ner sina ungar när de är framkläckta säger han och får medhåll av sin hustru som även hon ser ängslig ut.
Emil och Peter har beskurit linden ytterst försiktigt för att inte störa andhonan och de har tagit ett gemensamt beslut att låta träd och den blivande mamman vara ifred. – När jag upptäckte boet jobbade jag snabbt och var extra noga runt boet så hon kan komma tillbaka till sina ägg lite senare, säger Peter. För några år sedan beskars lindarna ganska kraftig och nu krävs en fortsättningsåtgärd med den kraftiga tillväxt av skott som trädet skjutit ut från de grenar som tidigare blivit kapade.
Lindar reagerar lite som äppelträd vid beskärning. Båda arterna tål väldigt hård beskärning men reagerar med väldigt mycket skott. Tar vi bort alla skotten så blir det lika många igen så det vi har gjort nu är att glesa ur träden, förklarar Peter och tillägger att den gamla fina kastanjen som står en liten bit bort blir gynnad av att den får mer tillgång av ljuset.
Träd är viktiga för oss människor, de är vackra att se på men de ska helst inte växa så de gröna kronorna skuggar uteplatser och altaner. De flesta gillar träd men kanske alla inte vill ha allt för mycket besvär av dem. För att se till att trädet håller sig friskt, växer som det ska och ser vackert ut är det en god idé att göra som Christer och Kjerstin. Anlita en van arborist som vet hur det ska beskärar och vårdas på allra bästa sätt.
Text och bild: CARINA LARSSON
