”Så länge det är östgötskt har det en plats här”
Kristina Forsberg i gårdsbutiken på Fröö, här finns många produkter – alla östgötska.
NORSHOLM (JB)
Fröö gård har naturbeteskött. Efter att de fått frågor om det gick att köpa kött från gården har det blivit gårdsbutik såväl som en köttomat borta vid stora vägen.
Lars-Åke Gustafsson och Kristina Forsberg driver Fröö gård utanför Norsholm. Gården har växtodling, får, och köttdjur. Här finns även en välsorterad gårdsbutik.
– Den här butiken har vi haft ungefär nio eller tio år, berättar Kristina. Vi började i mindre omfattning. Då var det kanske 15 kvadrat och idag är det 40.
– Det började med att folk frågade om de kunde köpa kött av oss. Vi har en köttproduktion där alla djur går ute på sommaren och föds upp på enbart gräs, inte att förväxla med ekologiskt, det är det inte. Däremot föder vi upp djuren på naturbete och skördad vall.
– Vi sa att vi ska se hur det kan lösas med slakt, märkning och kylrum. Vi hade en lokal som vi kunde tömma hyfsat enkelt så investeringskostnaden var väl inte så hög.
Sedan har det naturligtvis byggts på med kostnader. De har exempelvis köpt både kylrum och frysrum.
– Det där är ganska dyra grejer så visst har vi investerat. Vi har inte haft något i investeringsstöd. Vi sökte inte det.
Vad behövs för tillstånd?
– Det finns olika klassificeringar på tillstånd. Man ingår i ett slags riskgrupp. Hur riskfyllt är mitt livsmedel? Det mest riskfyllda man kan jobba med är mjölk och det har ju inte vi. Vi har heller inget naket kött.
– De enda varor vi hanterar är förpackade hos någon annan. Vi får årliga kontroller från kommunen. De tittar framför allt på förvaringen, att vi har kyla, att vi inte har råttor och möss hos oss och att märkningen är rätt. Det har vi lärt oss att vara bra på.
– Ska man driva gårdsbutik får man hacka i sig att det är en massa regler att följa, kontroller och annat.
När man tittar hos Fröö så är det idel östgötskt på hyllor, i diskar och frysar. Här är det också mycket välsorterat.
– Vi har ett sortiment med packat kött, charkvaror, korv och rökta varor, lite fårskinn från egna djur. Här finns också honung från egna bin som en sköter åt oss.
Här finns senap av egna frön, chips och jordgubbsylt, saft med mera från Motala, rapsolja som pressas i Kimstad, östgötsk glass med mera.
– Så länge det är östgötskt har det en plats här.
Lammen slaktas av Vikbolandsstruts, men de kommer successivt försvinna från gården.
– Det är svårt att få ekonomi på det, men framför allt har vi en vargpolitik som inte är förenligt med lammproduktion. Jag tänker inte hålla lamm i ett område där det är risk för att det kommer varg.
Nötbesättningen utgörs av Simmental och Angus där Angus är huvuddelen. Rasen kan utnyttja ganska magra betesmarker och naturbetesmarker är ofta magrare.
Sedan är det ju det där med den så kallade köttomaten.
– Telia ägde en gammal automatstation och hörde av sig och frågade om vi ville köpa huset, som ligger på vår mark för hundra kronor, berättar Kristina Forsberg. Ligger det på vår mark? Det visste vi faktiskt inte riktigt om.
– Gränsen sladdar över 210:an med kanske 20 meter för den följer någon gammal väg.
Först ville de inte ha ännu ett hus som ska skötas, men så åkte de till Blackerts lantbruk och tittade hur de gjort med sin köttomat. Det såg hanterbart ut och så köptes ännu ett hus till Fröö för en hundring. Huset rustades upp och gjordes till en köttomat.
Den fungerar ungefär som de flesta obemannade butiker. Man legitimerar sig med Bank ID, kan gå in i butiken, där man scannar varorna man köper och betalar med swish. Konstigare är det inte.
Kunden Håkan Nilsson från Ringarum handlade i köttomaten. Han hade gärna hittat isterband, men de var slut för dagen så han köpte andra varor istället.
– När jag svänger den här vägen så kan jag bli sugen, sa han. Det är toppen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
