Gör helst upp avverkningsplanerna minst ett halvår i förväg
Jan Karlsson som driver Östgöta Rundvirke har en stor erfarenhet av att sköta och bruka skog. Han ger några tips för och insyn i skogsbruket.
ÖSTERGÖTLAND (JB)
Att vara ute i god tid inför en avverkning, ha vägar och annat förberett är viktigt. Långsiktighet är en röd tråd i det Jan Karlsson på Östgöta Rundvirke berättar.
Östgöta Rundvirke utför bokstavligen alla förekommande tjänster inom skogsbruket. Jan Karlsson som driver företaget har hållit på i snart 28 år. Han ger några tips för och insyn i skogsbruket.
Från planta till avverkning tar det många år, kanske en generation, men det är mycket man som skogsägare har att tänka på däremellan och inte minst när det närmar sig avverkning.
– Man bör planera sitt skogsbruk lite långsiktigt så att man hör av sig i god tid, ett halvår-ett år innan man vill ha avverkat, säger Jan Karlsson. Dels för att man ska kunna planera posterna bättre och ha god tid på sig att se vilka poster som går att avverka vid vilken tidpunkt.
Det kan låta som självklarheter, men i det här finns en hel del som man spontant kanske inte tänker på. Avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen är ett bra exempel. En slutavverkning måste anmälas till Skogsstyrelsen, men inte en gallring. Myndigheten har sex veckor på sig att behandla anmälan. Därefter finns gott om tid:
– Om man anmäler slutavverkning på ett skifte så gäller hyggesanmälan i fem år.
En annan del i det här är de ökade kraven på naturhänsyn. Man måste titta på alla poster i förväg och göra naturvärdesbedömningar, undersöka inventeringsregister så det inte finns fornlämningar, kulturmiljöminnen och sådant.
– Det är mycket högre krav på oss än vad det var för tio år sedan.
Diken och vägnät är ytterligare delar att beakta. Det kan krävas åtgärder. Bärigheten lämnar mycket att önska efter en sådan här höst. Vädret är nyckfullt och att det alls blir bärande tjäle under vintern är numera inget att lita på.
– Ringer markägaren och säger ”Nu är det kallt, nu är det tjäle” då hinner man inte planera.
– Här där vi jobbar nu, har vi en föredömlig markägare. Han visste att vi var på gång så han grusade utan uppmaning från mig veckan innan vi kom. Det är ovanligt.
Man har blivit duktigare på att undvika markskador och jobbar allt mer med frågan. Jan pekar på skotaren:
– Den har något som man kallar miljöband. De är helbärande band. Det gör ganska stor skillnad. Det som vi hoppas på i branschen är att man utvecklar maskinerna mer.
– Priserna på virke styr mycket när man vill avverka, men det spelar ingen roll om man får 20-30 kronor mer per kubik för virket och kör sönder för lika mycket och måste laga det.
Den stora bristen på virke ger en hög efterfrågan och bra priser. Särskilt grantimmer betalas mycket bra nu. Har man sett över vägen och har förberedda poster så är det ett bra läge. Det har verkligen lönat sig att satsa.
– Förbereder man så tjänar man på det i slutändan. De flesta betalar extra för poster som är åtkomliga när det är såhär dålig bärighet.
Kanske är man ny som skogsägare eller saknar erfarenhet av att alls sköta skog, så hur ska man tänka som markägare?
– Som markägare kan man i första steget se till att man har en bra skogsbruksplan, säger Jan Karlsson. Gör man en sådan så letar man samtidigt reda på skyddsvärda arter och kulturlämningar och allt. Det kommer ju med i planen så en skogsbruksplan är en väldigt bra grund att stå på.
– Det är inte alla som har en skogsbruksplan, många skogsägare kan ju sin skog ändå, framför allt de lite mindre skogsägarna. Ändå är skogsbruksplan något jag vill slå ett slag för. Det är lite grand som att få ett kvitto på vad man äger.
En annan rekommendation är att man som markägare ska försöka hitta någon man trivs att jobba med som känner markerna, fastigheten och vad som fungerar där.
– På många fastigheter som vi är på har vi varit i 20-25 års tid.
Text och bild: BO BÄCKMAN
