Ladugårdsvisning och smörgåstårta
SÖDERKÖPING
LRF-krets och Hammarkinds norra hushållningsgille har samarrangerat en träff där det inledningsvis ordnades en visning av familjen Berges nya fräscha ladugård vid Bleckstad. Därefter bjöds det på smörgåstårta och kaffe i Drothems församlingshem där LRF:s distriktsordförande Peter Borring var gäst. 45 personer kom till träffen.
Bent ”Åby” Johansson
Annika Berge
Efter att Annika Berge, kassör i Gillet, hälsat välkommen tog maken Magnus över och redogjorde för detaljerna runt ladugårdsbygget som i pengar belöper sig till sjusiffrigt belopp.
Projektet kom till tack vare regeländringar. För att producera ekologisk mjölk ställdes krav på att vi skulle ha frigående djur. Om man hade mer än 40 kor skulle det vara lösdrift. Vi har hållit på med ekologiskt sedan -95 och tänkte att vi skulle försöka hålla på ett tag till, inledde Magnus Berge.
De församlade fick veta att ladugårdsbyggnaden är 55×25 meter, har tre skrapgångar och fyra liggbås med gummimadrasser. I dag har gården 83 mjölkkor och Berge har valt att ta hem de ungdjur som mestadels har funnits på gården Vrångstad. Utfodringen sker med traktor, frontlastare och rundbalar och med så liten dieselåtgång som fyra liter varannan dag.
– Vi väljer att behålla mjölkningen i den gamla ladugården, korna går mellan ligghallen och mjölkningen, samma driftsystem som vi har under betessäsong, berättar Magnus Berge. Ladugården har fyra avdelningar, en för mjölkkor och tre för ungdjur. Totalt finns 40 kor i den gamla ladugården och 150 enheter i den nya. Taket är isolerat och LED-lampor i taket ger ett behagligt ljus.
En ryktborste är också centralt placerad. Tillkomsten av nya avkommor sker på naturlig väg genom tjurbetäckning. Runqvist bygg AB har varit lokal byggare, Ydre-Grinden AB har stått för inredning, byggsats och ritningsunderlag och Lasse Axelsson har varit verksam med sin grävmaskin. Samtliga företag hade representanter på plats. Efter den välsmakande smörgåstårtan och dito kaffet tog avdelning två vid i Drothems församlingshem.
Magnus Berge tog tag i taktpinnen genom att föra fram ett aktuellt LRF-ärende där EU:s Vattendirektiv är uppe på tapeten. Avdelningen måste via Vattenrådet i Söderköping avge ett remissyttrande senast den 5 maj. – Statsmakterna och EU har lagt en stor börda på oss lantbruks- och fastighetsägare angående vattenfrågan. Det här innebär väldigt stora påfrestningar ekonomiskt för branschen om det vill sig illa, menade Berge.
Bengt Johansson som suttit i förbundsstyrelsen i många år och jobbat med vattenfrågan hade förberett sig en del i ämnet. Övergödning är ju ett klassiskt vattenproblem som det måste arbetas med. I just västra LRF-kretsen är det 3-4 vattendrag som är aktuella. Vattendirektivet trädde i kraft den 22/12 2000 och omprövas vart sjätte år.
– Jag hoppas att så många som möjligt tar det här på allvar, i förlängningen kan det här kosta miljarder, menade Jan Siverskog, verksam vid Evertsholm lantbruks AB strax väster om Söderköping. Han var Årets Östgötabonde tillsammans med hustrun Catarina 2013.
I sitt anförande inledde Peter Borring med att visa hur olika Vattendirektivet behandlas i Skottland och södra Östersjön, tunn respektive tjock pappersbunt.
Peter Borring
Hur kan det bli så här?
– Jo, det kan bli så om ett land bestämmer sig för att matproduktion är en miljöfarlig verksamhet. Sverige är det enda land i världen som klassar matproduktion som miljöfarlig, yttrade Borring. Han tog också upp det faktum med utdikade sumpmarker, en effekt av att folket skulle ha mat. Lantbrukarna har följt lagar och regler i alla år. De styrande har på något sätt velat påverka matproduktionen.
Fram till mitten av 1980-talet ville man öka matproduktionen och man lyckades öka den så mycket så det blev överproduktion, informerade LRF-ordföranden. 2007 började spannmålsoch mjölkpriserna åka bergoch dalbana. Vad gjorde politikerna då?
– Då skyndar man sig att skruva igen så att nyttig mat blir för dyr för de fattiga, var Borrings kommentar efter vad som hade hänt de senaste 30 åren.
Åhörarna fick också veta att grisöron har samma kilopris i Kina som fläskfärs i Sverige. Peter Borring och den svenska bonden vill inte ha samma villkor som den danska eller tyska kollegan. – Men jag vill ha vettiga konkurrensvillkor, slog Borring fast med viss emfas. Peter Borring var övertygad om att om svenska bönder kan sälja en liten del till kvalitetsmedvetna europeiska konsumenter så är svenskt lantbruk räddat.
Maria och Erik Berge serverade med dryck och tilltugg
Då kunde kanske italienaren äta svensk skinka i stället för sin inhemska parmaskinka som innehåller 31 gånger mer antibiotika. Kina och Ryssland kan vara en marknad i värde, inte i volym, av ekologiska produkter. Ett trendbrott för svenskt lantbruk inträffade under 2014.
– För första gången mins – kade importen av nöt-och griskött, berättade Peter Borring. Det finns trots allt ljuspunkter för svenska bönder.
Text och bild: OWE BERGGREN
