Men gristransportörerna trivs på jobbet
Lastade grisar som ska transporteras till ett slakteri. Bild: SOFIA WILHELMSSON
SVERIGE (JB)
Djurskyddskontrollen minskade med 12 procent under 2020 jämfört med året innan. Minskningen går att koppla till pandemin och totalt genomförde Länsstyrelserna 19 450 kontrollinsatser.
Av dessa bestod nästan hälften av fysiska kontroller och något mer än hälften genomfördes i form av administrativ handläggning.
– Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete. Påverkan har skett på olika sätt och i varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket.
Årets rapport visar att det fortfarande är stora skillnader mellan hur länen uppfyller målen och hur lång tid det tar att genomföra kontrollerna.
Orsaken är sannolikt en kombination av tillgängliga resurser, ledningsstruktur, geografiska förutsättningar med mera. De vanligaste bristerna när det gäller lantbrukets djur är skötselrelaterade.
När det gäller nötkreatur är den vanligaste bristen djurens renhet. Statistik från Livsmedelsverkets och länsstyrelsens kontroller på slakterier visar att det förekommer brister vid de mest kritiska momenten som rör bedövning och avlivning. Statistiken visar också på en ökning av vissa brister inom grishållningen.
Jordbruksverket har tagit fram en webbaserad utbildning för djurskyddshandläggare på länsstyrelsen. Den lanserades i februari 2020 och under året genomförde 162 personer utbildningen.
Målet är bland annat att höja kompetensen, likrikta arbetssättet, underlätta att göra likvärdiga bedömningar samt att ytterligare utveckla handläggarnas kunskap om bemötande i kontrollsituationen. Detta kan bidra till att den offentliga djurskyddskontrollen genomförs på ett mer likartat sätt i hela landet, vilket är viktigt för både djurhållare och konsumenter.
När det gäller människorna som sköter djuren så tycks det inte gå någon nöd på dem. Åtminstone inte gristransportörerna som upplever sitt jobb som relativt omväxlande jobb och har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga.
Över 2,5 miljoner grisar transporteras varje år till slakt i Sverige, av ca 100 chaufförer. En hård drivning av grisar vid transport, med höga stressnivåer som följd, kan leda till försämrad djurvälfärd och köttkvalitet, och i värsta fall kasserat kött. Därtill finns en lagstiftning som tydligt säger att djur som drivs ska fösas, inte slås på.
Sofia Wilhelmsson har tillsammans med forskarkollegor från SLU, Lunds universitet och University of Melbourne undersökt arbetsförhållanden bland svenska chaufförer som kör grisar till kommersiell slakt, både avseende fysisk arbetsbelastning och psykosocial arbetsmiljö. Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter.
Chaufförerna har god tillit till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg.
Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen är svåra för enskilda anställda att påverka.
– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kont – rakt som motverkar risker för konflikter mellan säkerhet och praxis. Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier, säger Sofia Wilhelmsson.
Text: TOBIAS PETTERSSON
