Jordbruksverket kartlägger initiativ och åtgärder
Jordbruksverkets rapport visar att det finns ett stort driv hos företag, organisationer, kommuner, regioner och myndigheter att öka hållbarheten i livsmedelssystemet. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion går åt rätt håll men vissa områden behöver stärkas. Det arbetas flitigt på alla håll och kanter med hållbarhet just nu, från bonden i sin ladugård hela vägen upp till EU:s beslutande organ.
Målet med den svenska Livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen av livsmedel i Sverige ökar på ett hållbart sätt. Den årliga uppföljningen visar att den svenska livsmedelsproduktionen ökar men som helhet är lönsamheten oförändrad.
En hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras.
– Vår rapport visar att inom vissa områden går utvecklingen åt rätt håll. Exempelvis har överskotten av växtnäring inom odlingen minskat över tid. Men situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald behöver förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Livsmedelsstrategin kan bidra till detta genom att arbeta för en ökad produktion av livsmedel har fortsatt höga standarder inom miljö och klimat, säger Camilla Burman på Jordbruksverket.
Det finns en stor efterfrågan på hållbart producerad mat, men då måste livsmedelssystemen vara hållbara.
I en ny rapport redovisar Jordbruksverket en kartläggning av de initiativ som pågår på området och förslag på åtgärder. Jordbruksverket föreslår bland annat att myndigheter ska få ökade resurser för att kunna ta fram och sprida information till företag och konsumenter om vilka livsmedel som kan räknas som hållbara.
Ett annat förslag är att förbättra statistiken över livsmedel som köps in till vård, skola och omsorg, för att kunna följa upp hur hållbar konsumtionen är i den offentliga sektorn.
Kartläggningen visar att det finns ett stort driv hos företag, organisationer, kommuner, regioner och myndigheter att agera för att öka hållbarheten i livsmedelssystemet.
– Vi beskriver drygt 100 olika initiativ och många av dessa har stor bredd i vilka hållbarhetsaspekter som inkluderas. Alla delar av livsmedelssystemet involveras i stor utsträckning i det som pågår. Från primärproduktion, via förädling, distribution och tillagning till konsumtion. Det är positivt att en stor del av initiativen också rör återvinning och hantering av restprodukter, säger Sofia Blom på Jordbruksverket som hållit ihop arbetet med rapporten.
– Det är viktigt att de satsningar som pågår hålls igång, följs upp och vidareutvecklas. Här kan regering och myndigheter ta en tydligare roll för att stötta initiativ, samordna och kommunicera kring arbetet.
För att bidra till ett mer hållbart jordbruk kompletterar Jordbruksverket nu sitt förslag till regeringens strategiska plan för jordbrukspolitiken från 2023 med alternativ för ettåriga miljöersättningar, så kallade eco-schemes.
Förslagen bedöms ge positiva miljöeffekter, främja livsmedelsstrategins mål och ge möjligheter att införa politiken så att lantbrukarna får stödpengarna i tid.
EU:s beslut om kommande jordbrukspolitik har ambitionen om ett mer miljö- och klimatvänligt jordbruk. En effekt blir att gårdsstödet kommer att sänkas i storleksordningen 20 procent till förmån för ettåriga miljöersättningar. Det kan få konsekvenser för lönsamheten i jordbruket, men det kan finnas möjligheter inom jordbrukspolitiken att kompensera för sänkta stöd.
– Vi tycker att vårt förslag är en realistisk avvägning mellan att höja miljö- och klimatambitionen i jordbrukspolitiken och att det värnar om en rimlig omställning för företagen inklusive förutsättningar att kunna betala ut stöden i tid, säger Andreas Mattisson som är biträdande chef för jordbruk och analysavdelningen.
Text: TOBIAS PETTERSSON
