Många bra förslag, men kan vara svåra att förena
Naturnära jobb kan förhoppningsvis bli ännu fler i framtiden. Bild: MALIN GRÖNBORG
SVERIGE (JB)
Skogsutredningen har försök balansera kraven på mer skyddad skog med frivillighet för ägaren. Nu har Skogsutredningen lämnat sitt betänkande inklusive förslag till regeringen, som avgör hur förslagen ska hanteras.
Skogsutredningen 2019 är en del av statens offentliga utredningar. Utredningen har som uppdrag att hitta lösningar för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Utredningen som är på drygt 1 200 sidor har handlat om två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet, som möts i hur vi förvaltar skogen.
För ett tag sedan lämnade Skogsutredningen ett femtiotal förslag till regeringen, som särskilt täcker de frågor som bedöms problematiska ur ett äganderättsperspektiv.
– Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med en helhetssyn, säger Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen 2019.
Många har åsikter kring utredningen och varken miljövänner eller skogsägare tycks nöjda med resultatet. Naturskyddsföreningen tycker det är problematiskt att den huvudsakliga skyddsmodellen är att markägarna själva ska anmäla vilken skog som ska skyddas, och LRF Skogsägarna anser inte att utredningen lever upp till direktiven att värna och stärka den privata äganderätten till skogen.
Skogsstyrelsen är en av de många myndigheter och organisationer som bidragit med underlag och expertis till utredningen och där är man däremot ganska nöjd.
– Skogsutredningen har under Agneta Ögrens ledning på kort tid gjort ett gediget arbete som skapar förutsättningar för att lösa flera stora frågor. Det är viktigt att ha en helhetssyn när man går igenom förslagen. Många av dem hör ihop och balanserar varandra, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
Utredningen har hanterat stora frågor som nyckelbiotoper och att finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog. Dessutom hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
– Det är bra att utredningen föreslår att det politiska ansvaret förtydligas för att uttolka vad internationella åtagande om biologisk mångfald medför och att göra avvägningar mellan olika samhällsmål, säger Johan Wester, senior advisor på Skogsstyrelsen.
För företagare som bedriver naturturism innehåller utredningen många bra förslag. En av dessa entreprenörer är Jessica Sannö som inriktar sig mot naturupplevelser i Tiveden.
– Utredarna har varit modiga och kompetenta i fråga om detta. Nu krävs det modiga politiker också. Det är ett polariserande ämne, debatten leder lätt tillbaka till skyttegravarna istället för att mötas och hitta ett helhetstänk. Som naturturismföretagare kanske vi kan visa vägen mot ett bredare sätt att se på de här svåra frågorna.
– Den här utredningen lyfter fram naturturismens potential för att hela landet ska kunna leva och det är nytt. Det skapar möjligheter för näringslivsutveckling och öppnar upp för en mer differentierad markanvändning inom skyddade områden så länge det inte hotar de naturvärden man vill skydda. Skyddsvärd skog ska vara en möjlighet, inte en begränsning, både för lokalsamhället och markägaren själv.
Text: TOBIAS PETTERSSON
