Täck- och mellangrödor har positiv effekt på produktionen
Slagen och stränglagd vall. Bild: JENNY SVENNÅ̊S-GILLNER, SLU
SVERIGE (JB)
Ju större del av året marken är bevuxen desto bättre blir skörden. Det visar en stor europeisk forskningsstudie.
När det gäller att klara den globala livsmedelsförsörjningen är det viktigt att jordbruksmarken ger hög avkastning, men också att den är multifunktionell och kan omsätta näringsämnen, producera rent vatten och vara boplats åt många livsnödvändiga mikroorganismer.
Dock har det vuxit fram en insikt om att dagens intensiva brukande inte är långsiktigt hållbart. Tvärtom visar en stor europeisk forskningsstudie att skörden och jordbruksmarkens förmåga att utföra ekosystemtjänster, samt dess biologiska mångfald, blir bättre ju större del av året marken täcks av grödor.
I Sverige skulle det därför kunna ha gynnsamma effekter på produktionen att så mer täck- eller mellangrödor.
Ett europeiskt forskarlag har nu undersökt hur antalet grödor i växtföljden påverkade skörd samt jordens mikrobmångfald och multifunktionalitet i 155 spannmålsodlingar i Sverige, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Spanien. I den odlade mångfalden ingick såväl huvudgrödor, inklusive vall, som täckeller mellangrödor under de senaste tio årens växtföljd.
Studien leddes av Agroscope i Schweiz och resultaten har nyligen publicerats i Nature Foods. Två av artikelns författare är Dr Aurélien Saghaï och professor Sara Hallin, båda vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Det tydligaste resultatet är att ju längre tid marken är bevuxen i en växtföljd desto bättre är det för såväl skörden som för markens biodiversitet och multifunktionalitet, oavsett om det är med olika huvudgrödor, vall eller till exempel mellangrödor. Hur många grödor det fanns i växtföljden hade däremot begränsad betydelse, utom då växtföljden var mycket ensidig, säger Sara Hallin.
Ju större del av året marken hade varit täckt under en tioårsperiod, desto större blev den positiva effekten. Det varmare klimatet i Sverige gör att det numera skulle kunna växa täckgrödor på åkrarna sent på hösten, vilket därmed kan utnyttjas för att förbättra jordarnas egenskaper.
Hög skörd och viktiga markfunktioner går dock inte alltid hand i hand, visar studien.
– Den andra viktiga slutsatsen vi drar är att hög multifunktionalitet i sig inte bidrar till höga spannmålsskördar, även om båda aspekterna gynnas av att marken är bevuxen under längre tid. Det som är bra för avkastningen är alltså inte nödvändigtvis bra för de viktiga ekosystemtjänsterna, och markanvändningen måste därför balanseras så att den ena nyttan inte stärks på bekostnad av den andra, säger Sara.
En stor mikrobiell artrikedom i jorden anses borga för att den ska kunna utföra många önskade ekosystemtjänster, och en mångfald av odlade grödor kan understödja ett artrikt mikrobsamhälle, vilket hjälper till att skapa hållbara odlingssystem.
Slutsatserna tar dock inte hänsyn till sambandet mellan jordbruksmetoder, miljöfaktorer och jordens egenskaper, eller till geografiska, kulturella eller politiska skillnader mellan länder. Även om slutsatserna är korrekta är de alltså inte nödvändigtvis generella sanningar som kan tillämpas var som helst.
Text: TOBIAS PETTERSSON
