14 personer på Riksförbundets intensivkurs
VALDEMARSVIK
Ytterligare en kurs för jaktledare har genomförts i Jägarnas riksförbunds, JRF, regi. Nu var det 14 personer som deltog i en intensivkurs under en dag på Ringarums värdshus. Kursledare var Jarl Karlsson.
– Det skulle vara bra om alla jägare gick den här kursen.
I utbildningspaketet ingår detta häfte som tar upp de bestämmelser som gäller och ger goda råd om hur en bra jaktledare agerar i olika situationer.
Även om de inte tänker bli jaktledare. Det skulle skapa större förståelse för jaktledarens arbete, de skulle se helheten och onödiga diskussioner undvikas, sades av flera kursdeltagare. Lagen, i form av Naturvårdsverkets föreskrifter, kräver att det ska finnas en jaktledare vid älgjakt, kronhjortsjakt och jakt på vissa större rovdjur, samt ibland vid skyddsjakter.
– Vid småviltjakt krävs formellt ingen jaktledare, men det är alltid bra om det finns en jaktledare även då, säger Jarl Karlsson. Jakten kan liknas vid idrottsutövning, då lagarbetet behöver koordineras. Det handlar både om säkerhet och effektivitet. En bra ledd jakt blir trygg, rolig och trivsam. Till mig har vid ett tidigare tillfälle sagts att den som tar på sig uppgiften att vara jaktledare kan inte vara vid sina sinnes fulla bruk, med tanke på det ansvar som ligger på honom eller henne.
– Därför är det A och O att ge klara direktiv till dem som är med på jakten. Lämna över ett skrivet PM och låt deltagarna skriva på en lista där de intygar att de tagit del av vad som gäller och förstått. Inte minst det senare är nog så viktigt. På så sätt har en del av ansvaret på jaktledaren lagts över på den enskilde jägaren.
– Det är ju fullständigt omöjligt att jaktledaren ska följa med varje skytt ut på passet och i slutändan är det den som håller i vapnet som är ansvarig för sina handlingar.
Däremot kan ett PM som överlämnas inte innehålla en passus som säger att jaktledaren friskriver sig från allt ansvar. I så fall är jaktledaren ingen jaktledare. Deltagarna i kursen fick en mapp med material som de har god nytta av. Det viktigaste var häftet, Jaktledaren. I detta häfte finns de viktigaste lagparagraferna med, samt förklaringar och hur dessa tillämpas i praktiken.
Olika frågeställningar fanns också med. Dessa löste deltagarna dels individuellt, dels i mindre grupper och dels fördes en allmän diskussion. Det framhölls på kursen att jaktledaren inte är någon myndighetsperson, men också att man inom jaklaget, kan välja att lägga ut olika uppgifter på denne. En markägare, till exempel ett större bolag, kan också ha skrivit in i ett jaktarrendekontrakt vissa bestämmelser i samband med jakten.
Det kan exempelvis vara att jaktdeltagarna ska ha avlagt godkänt skjutprov på bana. I ett sådant fall är det jaktledarens uppgift att kolla upp detta. Samtidigt är det viktigt att olika uppgifter delegeras. Det ska ju vara roligt att jaga även för jaktledaren. Uppgiften är ett slags helårsengagemang. Det kan röra sig om att göra i ordning och röja pass, markera skjutriktningar och sådant, så att detta är klart innan jakten börjar.
Fast återigen är det skytten som är ansvarig om skott avlossas. Finns det buskar i vägen eftersom det inte är röjt på passet, är det skyttens ansvar att inte skjuta i den riktningen. Men ett slags huvudansvar ligger alltid på jaktledare. Jag minns själv när jag var med på en jakt för att göra ett reportage. Då inträffar en felskjutning. En vuxen älg fälls istället för en kalv. Jag gick med jaktledaren i skogen, som fick rapportering via komradion.
Direkt noterade jag den oro som infann sig, för trots att alla i jaktlaget var medvetna om vad som gällde, var detta en fråga som jaktledaren nu hade att ta tag i.
Text och bild: HANS ANDERSSON
