Priset på svensk åker- och betesmark stiger

Grafiken visar prisutvecklingen för åker- och betesmark från 1990 till 2018.

Förra året, 2018, var det genomsnittliga priset på åkermark i Sverige 90 700 kronor per hektar. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2017. Även priset på betesmark har ökat jämfört med 2017. För betesmark var ökningen 10 procent till 35 300 kronor per hektar.

Priset på åker- och betesmark skiljer sig beroende på var i Sverige marken finns. Det högsta genomsnittliga priset på åkeroch betesmark var i produktionsområde Götalands södra slättbygder. Där minskade priset på åkermark med 10 procent jämfört med 2017 till 216 200 kronor. Betesmarkspriset ökade däremot med 21 procent till 106 800 kronor.

I Övre Norrland har både åker- och betesmarkspriserna ökat mellan 2017 och 2018.

Åkermarkpriset ökade med 15 procent till i genomsnitt 17 200 kronor per hektar och betesmarkspriset ökade med 10 procent till 6 200 kronor. I övriga produktionsområden är det genomsnittliga priset på en hektar åkermark mellan 23 400 och 133 300 kronor och det genomsnittliga priset på en hektar betesmark 10 000-51 300 kronor.

Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under år 2018 och där man genomfört ansökan om lagfart.

År 2018 ingick knappt 2 400 försäljningar och knappt 14 900 hektar i beräkningarna. Det motsvarar cirka 0,8 procent av samtliga jordbruksfastigheter och mindre än 0,5 procent av den totala arealen jordbruksmarken i Sverige enligt Fastighetstaxeringsregistret.

Ny taxering sker vart tredje år för lantbruksfastigheter. År 2017 var senaste året då en ny taxering skedde. Om taxeringsvärdena för jordbruksmark ökar sin andel i förhållande till det totala taxeringsvärdet resulterar det i att beräkningsmodellen underskattar prisökningen mellanliggande år. Så har skett både 2015–2016 och 2012–2013.

Det finns även en slumpmässighet i hur exklusiva marker sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen.

Källa: Jordbruksverket

Share