Att överlagra, inventera och planera kan förebygga kriser
Nyfikna kalvar på Åby gård med Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.
SÖDERKÖPING (JB)
Efter år av svåra tider får bönderna möta ännu ett slag. Extremtorkan ställer till det på gårdar runt om i landet.
År 2018 är för Sverige ett år att minnas. Överallt har man under sommaren kunnat se människor på stan iklädda gula och blå Sverigetröjor som tillsammans skriker och hejar på vårt land i fotbolls-VM. Vart vi än går möts vi av plakat och affischer med riksdagspartiernas logga då det snart är dags för val igen efter fyra år. I vilken kvällstidning vi än bläddrar läser vi om skogsbränder som härjar i landet. Brandbilar från bland annat Polen och Tyskland har dragit fram på våra motorvägar för att hjälpa till i släckningsarbetet.
Årets svenska sommar har bjudit in till sol och bad i månad efter månad, något som gynnat semesterfirare från norr till söder. Men ute på landsbygden har sommarens hetta inte alltid varit lika välkommen. Många svenska bönder får ställa sig frågan, hur kommer vi att klara oss.
Marker torkar ur, gräsvallar brinner upp, skördar blir färre och foderbristen blir ett faktum. Den extrema torkan tillsammans med sommarens få droppar regn tar hårt på både bönder och jordbruk i Sverige, men med rätt tänk och goda förberedelser kan man förebygga krisen och klara sig skapligt ändå. Det menar Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.
Omkring 1.5 mil utanför Söderköping hittar vi Bengt Johansson som sedan många år tillbaka drivit en gård och ett lantbruk som idag består av omkring 120 djur. Gården är han andra generationen att äga då han tog över efter sin far på 70-talet.
När Länstidningen träffar Bengt kliver han ut från en silvrig bil intill hans villa som ligger i nära anslutning till hans ladugård där vi ser både kor och kalvar. Han har just haft två möten där vi var hans tredje för dagen. Senare under eftermiddagen ska han till Söderköping för en politisk utfrågning då han även är aktiv som politiker i Centerpartiet.
Hela det senaste året har varit tufft för de svenska bönderna. Under förra hösten kom det mer nederbörd än vad man önskade vilket gjorde det svårt för höstens skörd. Eländet började redan där.
Under sommaren har han fått kämpa med att kunna utföra en första, andra och tredje skörd och andra skörden gjorde han i slutet av juli.
– Det var en dålig skörd men vi måste slå för att få tag på en tredje. Personligen fick jag ungefär ihop två tredjedelar säger han i intervjun.
Värst drabbat av torkan i Östergötland är djur och bönder på den östra sidan, förklarar Bengt.
Planering är viktig vilken gård man än bedriver och några av hans tips för att underlätta om en liknande sommar skulle uppstå är att överlagra, inventera och planera.
I flera fall har matbutiker och privatpersoner hjälpt bönder runtom i landet genom att skänka överbliven mat och erbjuda marker som annars inte används i syfte att bistå med foder till djuren. Men ett problem sedan länge för svensk närodling är valet av varor som vi lägger i varukorgen.
Många konsumenter väljer ofta importerade varor, allt från mejeri till köttprodukter istället för att köpa närproducerat som skulle gynna bönderna på sikt.
– Det är mycket på grund av priset, fortsätter Bengt samtidigt som han talar om kvalitén på varorna.
Djurhållningen i Sverige ligger i framkant jämfört med många andra länder, små som stora och mindre antibiotika sprutas in i det svenska köttet. Fortsätter konsumtionen i samma riktning kan fler bönder tvingas att lägga ner sina verksamheter. Vi ser en ökad minskning de senaste åren då tusentals bönder redan lagt av men Bengt tror på förändring.
– Jag tror att den svenske konsumenten lär förstå och min målsättning är att vi långsamt ska öka vår självförsörjningsgrad från omkring 50 procent till 80 procent säger han.
Text och bild: JOHANNA ÅGREN
