Fullsatt Folkets hus i Valdemarsvik

Cirka 180 personer hade bänkat sig i Valdemarsviks Folkets hus för att ta del av den information som gavs.

VALDEMARSVIK (LT)

Vems intressen som styr äganderätten, var temat på ett event som hölls i Folkets hus Valdemarsvik. Det hela var ett samarrangemang mellan Valdemarsviks sparbank, Södra och Hushållningssällskapet. Uppenbarligen ett ämne som intresserade, eftersom cirka 180 personer hade hörsammat inbjudan och bänkat sig i biosalongen.

– Äganderätten är fundamentet i ett civiliserat samhälle. Vi kan gå tillbaka till Mose och buden. ”Du ska inte stjäla”, det utgår från ägande. Annars går det inte att stjäla. ”Du ska inte ha begär till din nästas hustru”, ger också ett moraliskt perspektiv, inledde kvällens moderator, tillika LRF-ordförande i Östergötland, Peter Borring.

Då hade först kvällens värd, Roger Edström, företagsrådgivare på banken, hälsat välkommen. Han tackade dessutom de deltagande föredragshållarna med var sin påse godsaker från Mossebo gårdsbutik.

Inledde gjorde Edvard Hollertz, agronomstuderande och skribent i flertalet tidningar. Han tog ett exempel från Vilhelm Moberg. Det var ett elbolag som bestämt sig för att dra en kraftledning över hans mark. Detta motsatte han sig och drev frågan i såväl media som rätten.

– Sen ringde elbolaget upp och meddelade att han hade vunnit i rätten. ”Bra, då får ni dra kraftledningen var ni vill”, svarade Moberg, berättade Hollertz.

Ett exempel som visar att dialog istället för monolog/monopol, kan vara en mer framkomlig väg.

En förskjutning från äganderätt till nyttjanderätt belystes under kvällen. Inte sällan upptäcks höga naturvärden, vilket gör att myndigheterna lägger restriktioner på nyttjanderätten. Naturvärden som inte sällan är resultatet av generationer av skogsskötsel, inte minst beträffande det småskaliga skogsbruket.

Peter Borring drog en liknelse kopplat till detta. Antag att en lägenhetsägare i Stockholm får besök av en tjänsteman som upptäcker att i ett av rummen finns en parkett som är synnerligen ovanlig i denna del av staden. Detta rum beläggs därför med nyttjandeförbud.

Dagens system kan också vara kontraproduktivt i så motto att markägare kan vara rädda för att lyfta naturvärdena, eftersom detta på sikt kan innebär att nyttjanderätten begränsas.

Ett exempel i den riktningen kom från publiken. En fastighetsägare har anlagt en damm, vilken fungerar som kvävefälla och även grävt diken till denna damm. Nu visar det sig att strandskydd gäller för byggnation intill dessa diken. Det var inte vad markägaren hade tänkt sig.

Mats Blomberg, näringspolitisk talesman på Södra visade bland annat en bild som gav en klar fingervisning om alla de krav och förväntningar av olika slag som ställs på en skogsgård, den mångfalden överstiger måhända den biologiska dito.

Han pekade även på den betydelse som skogen har för det svenska samhället och välståndet.

– 23 procent av alla investeringar i industrin under 2017 gjordes inom skogsindustrin, konstaterade Blomberg.

Alltså i det närmaste en fjärdedel. När det sedan gäller nettoexporten från Sverige står skogsindustrin för en stor del.

Blomberg konstaterade också att skogsägarens drivkrafter inte är regelverk och lagböcker, utan handlar istället om frihet under ansvar, kunskap och engagemang samt ett genuint intresse för natur och miljö. Det är detta som är förvaltarskapet.

Chefen för naturvårdsenheten på länsstyrelsen i Östergötland, Mikael Norén, konstaterade att deras uppgift främst går ut på att hejda hastigheten att förlora biologisk mångfald.

Han framhöll att ”den svenska modellen” för detta bygger på tre hörnpelare. Nämligen formellt skydd, frivilliga avsättningar av näringen, samt generell naturhänsyn.

– LRF har myntat det goda och ansvarsfulla ägandet. Urbaniseringen har emellertid skapat konstiga bilder och förväntningar, sade Peter Borring avslutningsvis.

Text och bild: HANS ANDERSSON