Mikael Wik visar den stora pannan som eldas med rötved. ”Billigare råvara än rötved finns inte”, säger Mikael.
TRANÅS (JB)
Mikael Wik på Adelövs gård är årets vinnare av Guldyxan. I juryns motivering står bland annat: Mikael Wik är en sann landsbygdsentreprenör, lantbrukare och skogsägare som bidrar med omställningen från fossila bränslen till förnybar energi vilket minskar koldioxidutsläppen.
Det är inte första gången Mikael får ta emot pris. År 2013 fick han miljöpriset av miljöpartiet i Tranås, 2015 blev det klimatpriset av Länsstyrelsen Jönköping och så alltså Guldyxan 2017. Guldyxan delas ut varje år av LRF skogsägarna och Land Skogsbruk. I år sökte juryn efter en skogsägare som bidrar till att mer energi från skogen kan tas tillvara. Priset delades ut i samband med Elmias skogsmässa 2017.
Mikael är således en van pristagare och han är verkligen värd sina utmärkelser. När man kommer till Adelövs gård känns det på många sätt att här finns de som värnar om och älskar sitt lantbruk. Gården ligger i Jönköpings län Tranås kommun utmed väg 998.
Här finns även Adelövs by bland annat med en friskola som tilldragit sig stort intresse. När skolan lades ned av Tranås kommun tog de boende saken i egna händer. Mikael Wik var en av de som engagerade sig.
– Det har varit en tuff resa, men skolan har verkligen blivit en framgång och vi har många studiebesök som vill se och höra om hur vi har gjort. Många skolor är nedläggningshotade så vi är så tacksamma över att vår gick att rädda, säger Mikael.
Trakten bär alltså på många traditioner varav detta med att ha en egen skola är en. Läget är naturskönt och de betande djuren, ängarna samt åkrarna visar hur högkvalitativt livet på landet kan vara. Mikael utstrålar energi, lugn och framtidstro men han är även realist.
– Jordbruket är föränderligt och jag lider med de som varit tvungna att sluta med mjölkproduktionen trots stora investeringar. Politiken är inte förutsägbar och många gårdar blir skuldtyngda. Jag tänkte mycket när jag tog över gården och insåg att det var nödvändigt med många ben att stå på, kommenterar Mikael.
Att vara jordbrukare i dag fordrar kreativitet, uppfinningsrikedom och framtidstro. Mikael är medveten om de snäva gränserna för lönsamhet och därför tvekar han inte när nya möjligheter öppnar sig. Det gäller att ta vara på nytänkande och inte vara rädd.
Mikaels tänk innefattar även klimat- och miljömedvetenhet. När han tog över gården var det dock mjölkproduktion som var det huvudsakliga.
– Jag var medveten om den dåliga prisutvecklingen under många år. Därför satsade jag på ekologisk mjölk. Även om det var osäkert och oprövat så har det visat sig vara mer lönsamt än traditionell mjölk. Vi hade ju spannmål, vall och gödsel på gården så omställningen gick smidigt. Ekologiskt trodde inte så många på i början men för min del var det nog en räddning så jag kunde behålla mina kor, framhåller han.
Till gården hör stora skogsarealer och Mikael betonar att skogen ger trygghet.
– Det är inte samma risk med skog och den har bestående värde, påpekar han.
För att utnyttja skogens fulla värde har han byggt en stor anläggning där han tar vara på rötved som är ett bra biobränsle. På gården står en väldig ackumulatortank. Vattnet värms upp av den stora ugnen, som tar tre meter långa stockar och värmen distribueras i kulvertar. Råvaran utgörs alltså av rötved, som betalas mycket dåligt, men genom sin anläggning kan även den veden förädlas och få ett högre värde. Mycket kommer från den egna skogen men han köper även från andra skogsägare. Genom att köpa från grannar sparar man dyra transportkostnader. Mikaels anläggning har resulterat i att han kan förse nästan hela byn med värme. Den egna gården, kycklingstallarna, kyrkan, församlingshemmet samt skolan i Adelöv är några som får ta del av den klimatsmarta anläggningen.
– Rötved är verkligen den billigaste råvaran som finns, poängterar Mikael.
För två år sedan breddade gården sin verksamhet ytterligare och satsade på ekologiska kycklingar. Man byggde ett nytt stall och det blev ytterligare ett ben i produktionen. Mikael betonar att det måste finnas djur på gården och kycklingar är ett bra komplement till mjölkkor. Det råder dessutom brist på svensk kyckling eftersom det ljusa och magra köttet är omtyckt och efterfrågan på ekologiska kycklingar hela tiden ökar.
Mikael betonar ofta att en levande landsbygd också är en försäkring för landets framtid. Vår låga självförsörjningsgrad (40 procent) förskräcker om man tänker efter vad det innebär. Att driva ett lantbruksföretag ställer stora krav på kreativitet och idérikedom samt mod. Börjar röda siffror visa sig vid bokslutet finns det inte mycket att göra och visst är det en sanning att våra fina miljöinriktade gårdar ofta får kämpa hårt. Som tur är finns det modiga och framtidstroende bönder som vi får sätta vårt hopp till om vi skulle få kris i försörjningsfrågan.
Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN, HANS BLOMBERG
