Magnus och Mats Johansson på gården Bleckenstad uppskattade att Marie Lönneskog Hogstadius från LRF besökte gruppmötet för att berätta om varför vi ska välja svensk mat.
BOXHOLM (JB)
Välj svensk mat, det var budskapet vid ett LRF-möte på gården Bleckenstad nyligen. LRF:s matkonsulent Marie Lönneskog Hogstadius var inbjuden för att berätta om varför vi ska välja svensk mat.
Mötet var förlagt till gården Bleckenstad som drivs av bröderna Gunnar, Mats, Magnus och hans son Martin Johansson med familjer och anställda. Bleckenstad är ett ekolantbruk som producerat kravmärkt mjölk sedan år 2000.
Före mötet fick deltagarna provsmaka en mängd olika svenska ostsorter. Därefter var det dags att samlas i sammanträdesrummet en trappa upp där man genom fönstren kan se gårdens kor gå lösa och robotmjölkas.
Magnus Johansson, som är ordförande i LRF:s kommungrupp i Boxholm, hälsade de närvarande välkomna med ett särskilt välkomnande till Marie.
– Jag brukar kalla mig för LRF:s mattant, berättade Marie med ett leende. Jag är matkonsulent och hushållslärare från början och nu arbetar jag för LRF Östergötland, Sörmland och Örebro län.
Marie inledde med att berätta om LRF:s ostkampanj från 2016. Under tiden provsmakningen av ost pågick berättade Marie om de olika sorterna.
– Vet ni att vi äter nästan 20 kilo ost per person och år i Sverige och att det går åt tio liter mjölk för att tillverka ett kilo ost, frågade Marie. 50 procent av osten i Sverige är importerad. Det finns många anledningar till att välja svensk ost som är gjord på svensk mjölk. Till exempel det här som vi tryckte på i vår kampanj. Den svenska osten är:
• god, nyttig och klimatsmart
• väl kontrollerad och säker att äta
• innehåller mindre salt och vatten än importerad ost
• hårdost är naturligt laktosfri
• kommer från kor som har det bra
• kommer från kor som får gå ute och beta
• svenska kor är friska och friska djur behöver inte behandlas med antibiotika
• är närproducerad då mjölkgårdar finns i hela landet
• ger svenskt nötkött
Marie fortsatte att berätta om våra svenska ostar, bland annat de välkända namnen prästost, herrgårdsost och grevéost och varför de heter som de gör.
– Det har blivit mycket ostprovning den senaste tiden, sa Marie och skrattade.
Med stöd av ett bildspel informerade Marie vidare om att det finns många skäl att köpa svensk mat och då inte bara ost. Bland annat underströks vilken nytta djuren gör för naturen och hur viktigt det är med den biologiska mångfalden och ett rikt odlingslandskap. Svensk djuromsorg är bäst i världen och den svenska djurskyddslagstiftningen är hårdast.
– När man köper svensk mat hjälper man till att skapa arbetstillfällen som ger skatteintäkter och sist men inte minst håller vi våra landskap öppna. I Sverige har vi en miljöeffektiv matproduktion och maten innehåller sällan eller aldrig rester av främmande ämnen. Jordbruket behövs för att nå svenska miljömål, konstaterade Marie.
– I Sverige använder vi heller inte någon förebyggande antibiotikabehandling, insköt Magnus. Den höga användningen av antibiotika i vissa länder är väldigt omdiskuterad. Det är också förbjudet med hormonbehandling av djur i Sverige.
För att illustrera detta visade Marie jämförande bilder från olika länder där Sverige ligger långt under många andra länder när det gäller antibiotikaanvändning.
– Och i Sverige har kycklingarna näbben och grisarna knorrarna kvar, konstaterade hon. Dessutom har vi ett effektivt salmonellaprogram. Enligt Naturvårdsverket står svensk mat för 20 procent klimatutsläpp medan importerad mat står för hela 70 procent.
Eftersom de flesta på mötet var lantbrukare var budskapet glasklart och alla var överens. Alla på mötet var också överens om att det är viktigt att föra ut budskapet till tjänstemän och politiker på rätt sätt.
– Jag och Peter Borring ska delta i nästa kommunfullmäktigemöte och tala om detta, berättade Magnus. Personliga berättelser från bönderna själva ger bäst effekt.
Marie avslutade med att berätta att det pågår ett intressant projekt i Boxholm just nu om jobb, mat och energi i kommunen. Länstidningen får säkert anledning att rapportera om detta under året.
Text och bild: GEN LARSSON
