Jägareförbundet i Värmland bjöd in till möte
KARLSTAD
En måndagsförmiddag bjöd Jägarförbundet i Värmland in tre riksdagspolitiker till sina lokaler i Gräsdalen i Karlstad. Politikerna, som alla kom från alliansen var Pia Hallström (M), Daniel Bäckström (C ) och Christian Holm (M). De hade slagit sig ner runt ett bord i ett konferensrum för att höra Lennart Johannesson, ordförande i länsföreningen Värmland, berätta om rovdjursläget och om vinterns licensjakt på varg.
Det handlar om att politikerna ska få en bild av vad de beslut som har fattats genom åren faktiskt har inneburit i praktiken.
– Vi vill också höra lite om vad de beslut som fattas just nu innebär. Nu tar man beslut som faktiskt går lite tvärtom mot vad de har gjort innan regeringsskiftet, säger Christian Holm.
– De lägger ner utredningar som vi har tillsatt som kunde ha hjälpt till, fyller Pia Hallström i. – Vi i alliansen ville gärna ha en viltvårdsmyndighet. Vi var väldigt tydliga med att den skulle ligga här i Värmland. Det är inte riktigt nuvarande regerings ambition, säger Christian Holm. Under den tidigare centerpartistiske miljöministern, Andreas Carlgrens, tid sattes viltvårdsdelegationer ihop som skulle finnas hos nästan alla länsstyrelser.
Den skulle bestå av 15-20 medlemmar med representanter från olika intressegrupper. – Delegationerna var Carlgrens koncept för hur man skulle få ihop olika intressen. Det var sju, åtta olika intresseområden plus fem politiker. Deras olika viljor skulle jämkas ihop för att få fram övergripande riktlinjer för viltförvaltningen helt enkelt. Den 23 januari 2014 togs beslut för Värmlands del att miniminivå för varg i länet bör vara en proportionell andel av den nationella miniminivån 170-270 vargar.
Värmlands yta är 1,7 miljoner hektar och det utgör 4,3 procent av hela landets yta, säger Lennart Johannesson. Lennart säger att det finns en långsiktig plan att det ska finnas minst tre föryngringar i Värmland och den siffran ska man aldrig gå under. Idag handlar utvecklingen om att övergå från en uppbyggnadsfas till bevarandestatus till en förvaltningsfas för varg.
– Då ska det finnas meningsfull jakt, hänsyn till intäkter från jakt och det ska finnas hänsyn till genetisk status. Principen i licensjakt är att i ett visst geografiskt område beslut om jakt på ett visst antal djur. Det gör att du kan styra mot att jaga de mest inavlade först. Det finns med i vår plan, säger Lennart. Under vinterns jakt fanns det två områden i Värmland där vargen fick jagas.
Ett i norr mellan Sysslebäck och Östmark och ett i söder mellan Sunne och Forshaga. Lennart Johannesson höll själv till i det södra området och i marker mellan sjöarna Fryken och Visten. – Jag kallar området södra Gårdsjö och här hade ortsbefolkningen förstått att det måste finnas fler än en flock. De såg många vargar överallt i det området. Vi började med att spåra tidigt på morgonen och ringade in avgränsade jaktområden som man kunde jaga i.
Jakten började kanske vid elva på förmiddagen. När vi väl hade lokaliserat vargarna och ringat dem så tog jakten tjugo minuter. Det var vargspår överallt så jag valde ut ett stort spår som jag kunde följa. Jag var nog hundra meter från skytten när det small och 250 meter ifrån nästa gång det small.
Det finns alltid fler vargar än inventeringen visar, säger Lennart, och om riksdagsbeslutet från 10 december ska kunna hållas så krävs att dubbelt så många vargar måste jagas säger han.
– Det kommer att vara fler vargar i vår trots att vi har skjutit 24 och haft skyddsjakt, säger han.
Ett problem som Lennart tar upp är att det finns många jaktområden i norra Värmland som har tappat arrendatorer. – Stora äger marker som är jaktarrenden, men det är tomt på arrendatorer. På ett område hörde jag talas om att det inte fanns en enda kvar och då betalade de kanske mellan tre och sex tusen för rätten att jaga.
I ett avslutande samtal diskuterades jaktens betydelse för människor som bor på landsbygden. Lennart påpekade att många står nog ut med sämre infrastruktur och sämre service bara de får jaga men försvinner den möjligheten så kanske de också försvinner. Text och bild: CICCI WIK
