Lars Bärring, forskare, SMHI Rossby Centre och Södras ordförande, Lena Ek.
VRETA KLOSTER (JB)
Södra Skogsägarna anordnade ett evenemang, med titeln Skogen och klimatet, på Vreta Kluster. Var Södra står i hållbarhet och hur vädret ser ut att bli i framtiden var ett par centrala frågor.
Borensbergs skogsbruksområde i Södra, höll ett evenemang på Vreta Kluster som handlade om skogen och klimatet. Albin Gunnarsson, ordförande i Borensbergs skogsbruksområde, inledde med en dragning av vad ägarmötena som hållits under året gett för utbyte. Därefter berättade Lena Ek, ordförande i Södra, om klimatfrågor och Södras hållbarhetsarbete. Lars Bär ring, forskare på SMHI Rossby Centre, höll sedan ett föredrag om klimatförändringarna och hur de kommer påverka skogsbruket.
Albin Gunnarsson, berättade att medlemmarna fått ge sina synpunkter på verksamheten med allt vad den innebär.. Bland annat diskuterades premier och här fanns många önskemål som att små skogsägare ska kunna få räkna ihop flera års leveranser för att inte missgynnas medan exempelvis närhet till industri inte ska påverka premien. Att sälja leveransvirke direkt över nätet till industrin och grannsamverkan var uppe till diskussion. – Förvaltningsavtal och skogs gårdsavtal, berättade Albin Gunnarsson, är en affärsform som man tror kommer höra framtiden till. Fler och fler är skogsägare på distans.
Skördarmätning tror man är framtiden. Det blir korta ledtider. Det här är frågor som var ganska frekvent förekommande på alla våra ägarmöten. Nu får förvaltningsråd och styrelse jobba vidare med det här.
Södras ordförande, Lena Ek, fortsatte med ett föredrag om skogen och klimatfrågor.
– Jag tycker det är ofantligt viktigt att vi går igenom det här, att vi jobbar med de här frågorna. Vi måste alltid kunna stå upp och säga ”Vi har ett hållbart skogsbruk. Vi utvecklas och blir bättre och bättre på detta.”. Vi blir det precis som i den svenska skogslag-stiftningen där produktionsmål och miljömål är jämställda.
Hon visade flera bilder med statistik och kartor. Bland annat fanns en med globala utsläpp av växthusgaser. Av dessa utsläpp finns koldioxid från förstörd regnskog med nio procent av allt som släpps ut per år. En bild dröjde sig dock kvar även efter hennes föredrag. Den hade texten: ”En sydsvensk skogsfastighet på 50 hektar kompenserar för 40 svenskars koldioxidutsläpp”
Lars Bärring, forskare SMHI Rossby Centre, berättade om klimatförändringarna och hur de kommer påverka skogsbruket. Inledningsvis skiljde han på vanliga väderprognoser och de mer svepande klimatscenarier man ser på inom forskningen.
– Vi vet att halten av växthusgaser ökar, sa han. Vi vet att det beror på människan. Det är klarlagt ur forskningssynvinkel.
Han ledde sedan publiken genom historiens väder, jämförde med idag och överraskade troligen med en del fakta. Bland dessa fanns jämförelsen mellan tre stora stormar: 1902, 1969 och 2005. De uppvisar närmast samma mönster. Gudrun var inte så unik som många tror men mer intensiv och utdragen.
Att det blev stora skogsskador jämfört med 1902 menar Lars Bärring inte minst berodde på antal träd per ytenhet. 1902 fanns helt enkelt inte lika mycket skog som 2005. Att det blir varmare är tydligt. Likaså att sommarregnen kan bli häftigare. Ändå är risken för torrare marker i framtiden hög. Med det förändrade klimatet kommer behovet av att anpassa exempelvis de sorters träd man planterar. Skadeangrepp kommer öka men å andra sidan så kommer tillväxten också att öka.
– Det lönar sig verkligen att begränsa utsläppen.
Ändå måste man, menar Lars Bärring anpassa sig till ett nytt klimat. Förändringen pågår redan.
Efter sitt föredrag sa Lena Ek:
– Vi skulle kunna göra mycket mera fordonsbränsle med väldigt bra miljövärde men då måste det vara rätt prisnivå på marknaden och det som hindrar det idag är ju skatter.
– Vi har ett internationellt sett extremt respekterat skogsbruk som är miljöcertifierat och då måste man lita på de miljöcertifieringarna som ju är internationellt organiserade. Man ska inte lägga på ett system till och ett system till. Då kommer det sluta med att de vanliga skogsägarna inte hugger och då stannar industrin. Alltså 30 procent av Sveriges nettoexport.
Text och bild: BO BÄCKMAN
