Anders Larsson och Susanne Pripp driver Styra skog och lantbruk.
Styra skog och lantbruk drivs sedan fem år av Anders Larsson och Susanne Pripp som är unga lantbrukare. Anders är femte generationen på gården. Satsningen på en ny hall för fåren och fler djur blev en naturlig utveckling.
Styra Brunnsgård är belägen ett par kilometer öster om Fågelsta. Anders Larsson och Susanne Pripp driver Styra skog och lantbruk. Det är gård och ett jordbruk som funnits i familjen flera generationer. Anders är den femte och han startade det nuvarande företaget för fem år sedan. Han sköter arbetet i skogen, inom jordbruket och utför allt underhåll av gården. Susanne sköter djuren på gården, klipper får på många gårdar samt sköter en del kontorsjobb och administration.
För fem år sedan hade de 45 tackor, idag 260 och siktet är inställt på 450-500 stycken. Med den nya djurhallen har Anders och Susanne satsat framåt på allvar.
– Gamla ladugården är godkänd för 120 tackor, berättar Anders. Vi kom till en ände där man inser att det tar mycket tid att hålla på med bara den. 380 tackor kommer att finnas i hallen, men vi kommer även använda den gamla ladugården så vi får matplatserna att räcka när lammen vuxit till sig.
– Vändningen är egentligen barnen, säger Susanne. Man vill ha gården för framtida generationer.
– Man vill gärna att barnen ska ta över, fyller Anders i. Jag vill ju att sjätte generationen ska ta över.
– Susanne har gjort ritningarna i datorn men sedan har vissa ändringar kommit till på vägen.
– Hallen kan användas till maskiner och annat under betessäsongen. Det finns också en verkstad bakom den där väggen.
Hallen ger även möjligheter till andra aktiviteter.
– Vi har haft julmarknad med öppet hus. Det kom 600 besökare, säkert var det 400 barn med.
Fåren är av raserna svensk finull och texel. Anders och Susanne anser att får är en bra gren att hålla på med. Det finns många olika delar i fårproduktion som ull, kött, livdjur med mera. Får är heller ingen nyhet på gården. Anders förfäder sålde fårkött här redan den 8 juli 1899.
Susanne nämner även den låga användningen av antibiotika i svensk produktion jämfört med hur det är i andra länder. Det är eller borde vara en verklig konkurrensfördel.
– Av lammköttet är idag 30 procent svenskt och 70 procent import. Det finns efterfrågan. Vi har inte bekymmer med att bli av med djur utan att få fram tillräckligt många.
Idag levererar Styra 350- 400 lamm per år till Östenssons och säljer 50-100 lamm i gårdsbutiken.
– Det kräver samarbete med andra gårdar så leveransen fungerar.
De orosmoln från jordbrukspolitiken som Malin Rickardsson på Swedbank nämnde har Anders och Susanne erfarit. De nämner ett i deras ögon orimligt regelförslag som säger att fårägare ska ta in fåren på natten på grund av varg.
– Hur ska det gå till? Vi har beten från Västanvik till Mjölby, undrar Anders.
Delar ni den optimism som Lantbruksbarometern antyder att ni unga lantbrukare har?
– Med en investering som vår tar det såklart ett antal år innan man får lönsamhet. Vi har resurserna i Sverige och duktiga lantbrukare, men vi får ingen ekonomi i det. Det är så tråkigt.
– Det man känner är att det måste ju vända någon gång. Vi träffar mycket folk på till exempel Östenssons. Alla är så positiva till det svenska, men det gäller att de köper svenskt också.
Text och bild: BO BÄCKMAN
