När tjälen lämnat markerna säkras återväxten
Sverige
I takt med att tjälen lämnar hyggena i de svenska skogarna, kommer främst utländska medborgare försedda med plantor för att säkra återväxten. Än så länge är skogsplantering ett hantverk, men runt hörnet väntar en utveckling mot mer maskinell plantering.
Granplantor har sedan länge dominerat i södra delen av Sverige, men på senare år har vi sett en ökning där när det gäller tallplantor
De omfattande stormfällningarna har påverkat skogsägarna, som i allt större omfattning satsar på tallarnas djupa rötter på bekostnad av granarnas mer ytliga rotsystem. Det säger jägmästare Lena Sammeli-Johansson, som är vd för Svenska Skogsplantor AB med huvudkontor i Hallsberg. Företaget bildades som bolag 1994 genom an avknoppning från Skogsvårdsstyrelsen och ägs numera av Sveaskog, som för egen del använder sig av en tredjedel av Skogsplantors produktion av plantor.
Varje år framställs mellan 125 och 130 miljoner plantor. Lena Sammeli-Johansson har varit Skogsplantors vd de senaste tio åren. Den ojämförligt största mängden skogsplantor som produceras av Svenska Skogs – plantor AB består av gran och tall med en viss mängd lärk. Små kvantiteter björk, asp och ek produceras också. En stor del av återväxten av björk sköter naturen själv om.
– På 1980-talet började försäljningen av björkplantor öka och det berodde främst på att massaindustrin blev allt med intresserad av att använda björk som råvara, förklarar Lena Sammeli-Johansson. Hon berättar också att ett ökande antal kvinnor intresserar sig för skogsbruk och därmed också för plantering på sina marker.
Ett stort problem för skogs – ägarna är snytbaggens härjningar, inte minst på nyplanterad skog.
– Snytbaggar är den vanligaste skadegöraren, men nyplanterad skog angrips ofta även av bastborraren och av sorkar, förklarar Lena Sommeli- Johansson.
– Plantorna har sedan länge preparerats med giftiga kemikalier för att bekämpa skadegörarna. Vi har nu själva utvecklat Conniflex som inte är giftigt. Lim och sand hindrar också snytbaggarna effektivt.
Genom att markbereda innan ny skog skall anläggas ökar möjligheten att få en bra återväxt av skog. Det visar Skogsstyrelsens analyser av återväxternas kvalitet. Störst betydelse har markberedningen i norra Norrland. Effekten avtar ju längre söderut man kommer.
– Föryngring av skogen innebär att skogsägare efter avverkning ska se till att det blir ny skog, säger Skogsstyrelsens skogsskötselspecialist Clas Fris och fortsätter: – Det kan göras på flera olika sätt; naturlig föryngring, sådd eller plantering.
Plantering är vanligast och omfattar cirka 75 procent av föryngringsarealen. Sådd har ökat till cirka 6 procent Andelen naturlig föryngring har planat ut och ligger på cirka 18 procent. – Sett över en 15-årsperiod har föryngringens kvalitet stadigt blivit bättre. Under samma period har även den markberedda arealen ökat och ligger nu på cirka 95 procent av den planterade och naturligt föryngrade skogsmarksarealen.
I Norrland markbereds i princip all mark som ska planteras. I övriga landet mellan 86 och 88 procent. Skog kan planteras av grävmaskiner, som utrustats med planteringshuvuden. Det är aggregat, som bereder marken och sätter plantorna på plats. Men metoden kräver att huvudets magasin laddas med plantor för hand.
Projektet är ett av sex, som ingått i Sirius, en avslutningskurs i kreativ produktframtagning för civilingenjörer. Utvecklingen av plantpåfyllaren har skett i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och Bracke Forest som tillverkar skogsbruksmaskiner. Det är ännu inte bestämt hur plantförflyttaren ska kommersialiseras.
Text: ALEX SVENSSON
